Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Jan-Erik Andelin
    Ledare
    Jan-Erik Andelin
    "Wilmamejl är alltför ofta som en lapp på vindrutan – när man ser en vet man att nånting tråkigt har hänt."

    En skola med status

    Publicerad: 16.07.2015 22.00

    Ämnesord

    • Skolor
    • Grundskolor
    • Pisa
    • Finlandsarenan

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Finländsk skola har stark status och är nästan en stat i staten. Nu frågar man om den som går ut nian också har hunnit ha en bra barndom.

    Wilma är sedan några år tillbaka skolornas viktigaste kanal när skolan har ärende. Skolfolk beräknar att dataprogrammet, utvecklat av ett Vasaföretag, nu distribuerar omkring fem miljoner meddelanden – per skoldag.

    Wilmameddelandet har etablerat sig i vår mentala samtidshistoria. Ett meddelande hem i Wilma är för en förälder ibland lite som en böteslapp på rutan eller en tömd skumsläckare i en knut – när man ser dem vet man att nånting tråkigt har hänt.

    Skolan i Finland är en bra skola. Men det lilla wilmastyng många skolbarns föräldrar ofta känner i sitt hjärta är också en signal om hur skolan har tagit sin plats i det finländska samhället.

    Det är ju inte så att hem och föräldrar i Finland behöver en väldig intresseorganisation för att driva sina barns intressen gentemot skolan. Det är snarare tvärtom. Sagt med glimt i ögat är det snarare så att den finländska skolan driver sina intressen gentemot hemmen. Det är på gränsen mellan beundransvärt och förskräckande.

    Vid en debatt vid Finlandsarenan i Björneborg reflekterade en av landets ledande gymnasierektorer högt över hur skolan kommunicerar med hem och föräldrar som om man var i färd med att underrätta dem om en hårt inrutad krigsstrategi med obegripliga koder och scheman, som barnet kommer att delta i.

    Skolan har status och integritet. Det är nästan så att generalerna vid landets paneldebatter har blivit  blidare humanister, medan skolrektorerna nu är de som allt oftare utstrålar auktoritetsfylld karisma som sina egna förläggningars fältväblar. Skillnaden mellan finskt och finlandssvenskt är här förstås fortfarande påtaglig.

    Sipiläregeringen ska göra betydande nedskärningar i skolan. Naturligtvis finns det ett samband mellan mindre resurser och mera oro och ouppnådda mål i skolan. Men ändå utstrålar skolan fortfarande ofta en outtalad övertygelse om att man i pedagogik och fostran har stött på det mesta av mänskligt liv och tänker klara också det här.

    Vid Finlandsarenan, som i år satsar på debatter om utbildning, fick undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml), fortfarande med sin rätt så försynta gatukarisma som minister, vara betydligt mera i fred för skäll för nedskärningarna än man kunde ha väntat sig.

    Mera tog då bland andra SFP:s och De Grönas partiledare hem politiska poäng i debatterna med att för dem som oppositionspolitiker just skola och utbildning är deras högsta kort i packen.

    För 18 år sedan grundades organisationen Pisa i Paris. Under ekonomiorganisationen OECD skulle den samkört i Europa utvärdera våra skolor och vår utbildning. Pisaundersökningen blev snabbt ett högt skattat verktyg.

    Finland kom att toppa Pisarankingarna. Skolfolk från andra länder har vallfärdat hit för att se hur vi gör. Inte ens att vår goda skola i slutet av förra årtiondet hade några av de allvarligaste skolskjutningarna i Europa har solkat ner vårt goda Pisarykte.

    I ett Europa som ständigt jagar goda prestationer och mätbara resultat kan det förvisso bli en cynisk, tyst överenskommelse om att alla organisationer med goda resultat också har, som det heter, ett visst svinn.

    Det svinnet är trots allt minimalt i Finland. Finländsk skola kan hålla huvudet högt med sina mångdubbla skyddsnät av stöd och specialundervisning som snabbt, och skamfritt, tar sig an den som håller på att komma på kant med livet i skolan.

    Pisaresultaten, som publicerats sedan 2000, håller nu på att sjunka i Finland. Trenden är densamma i hela Europa – utan att man vet varför, säger den finlandssvenska forskaren Heidi Harju-Luukkainen.

    Möjligen värderar Europa inte längre formell utbildning, betyg och examina som förut. De mål Pisa ställer upp kan skapa ett tävlingsmoment och värderingar som till sist paradoxalt nog fräter på dess egna resultat – ett slags forskning där forskaren själv blir inblandad.

    Det behövs också andra mätare än Pisa, säger skolfolket i debatterna. Man borde mäta om man efter att ha gått genom grundskolan också med hyggliga europeiska mått har goda sociala färdigheter. Det är också ett fokus i de nya läroplaner som skolan tar i bruk 2016.

    Och utöver allt det här borde man också kunna försäkra sig om att den som går ut nian samtidigt har fått ha en bra barndom.

    Jan-Erik Andelin
    Ta kontakt Flera artiklar av Jan-Erik Andelin

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet