När respekten till sjöss saknas
På sjön är attityden minst lika viktig som kunskapen. Tyvärr visar olycksfallen i båttrafiken en stigande trend, efter några bättre år.
Motorbåten närmar sig den kryssande segelbåten och kommer farligt nära. Mannen i motorbåten har sett sig tvungen att upplysa seglarna att de rör sig i sicksack över farleden, tvärs mot dess egentliga riktning.
Att en kryssande segelbåt tar sig framåt på det sättet känner motorbåtsföraren av allt att döma inte till.
Vid ett annat tillfälle tvingas besättningen i samma segelbåt kalla på hjälp. Kontakten med rodret har tappats och båten rör sig mot grynnor. Då en annan båt närmar sig börjar en besättningsmedlem göra det internationella tecknet för sjönöd – höja och sänka sina armar i en vid båge över huvudet.
Signalen möts med glada hälsningar i båten som kör lugnt förbi.
De här självupplevda episoderna återgav Mirjam Kalland i sin kolumn i torsdagens tidning.
Texten fick säkert många läsare att nicka igenkännande. De flesta som rör sig till sjöss har berättelser om båtfolk som beter sig dåligt och om olyckor och farliga situationer som berott på bristande kunskap.
Många ger sig ut på sjön utan ens elementära kunskaper i att föra fram en båt.
Skepparen känner varken till sjömärkena eller väjningsreglerna.
Hastighetsbegränsningar och säkerhetsavstånd beaktas inte.
Allt fler förlitar sig helt på de elektroniska hjälpmedlen för navigering och står sedan handfallna då de krånglar.
Observationerna är korrekta, men samtidigt borde de inte få bidra till en snedvriden helhetsbild. Sjövettet har inte helt blåst sin väg, även om enstaka omdömeslösa fritidsskeppare kan få det att verka så.
Fortfarande ser många båtförare det som en hederssak att ta hänsyn till andra och visa allmänt gott sjömanskap. Man går på kurser och läser på, och ger handräckning då det behövs.
Båtparken har vuxit, men den statistik som myndigheterna tagit fram visar att antalet olyckor i de finländska vattnen ändå inte ökat under det senaste decenniet. I fjol registrerades drygt 1 900 olyckor till sjöss, ett tiotal färre än år 2008.
Antalet sjönk faktiskt under några års tid, men nu går utvecklingen i fel riktning. 2012 var antalet nere i 1 400 olyckor, medan olyckorna följande år stigit till närmare 1 700 för att år 2014 alltså spräcka 1 900-strecket.
Dödsfallen till sjöss har under de senaste årtiondena hållit sig på en genomsnittlig nivå kring 50 personer. Den klara merparten av olyckorna har skett då en liten båt eller roddbåt krängt eller kapsejsat och offret hamnat i vattnet. Alkoholen har haft sin andel i hälften av fallen.
Någon form av körkort för båtförare har i olika sammanhang kastats fram som en lösning för att få styr även på de okunniga skepparna. En hel del kunskap och kanske även attityder kunde säkert läras ut den vägen, men licensen skulle ändå bli ett intyg över teoretiska färdigheter. Det är svårt att föreställa sig att examen också skulle omfatta en praktisk del.
Det är respekten för sjön och hänsynen till andra som är de viktigaste bitarna för att alla ska kunna röra sig tryggt i farlederna. Den här kunskapen har båtfolket i Finland hittills skaffat sig på frivillig väg, som ändå är det bästa sättet när det gäller att lära sig sjövett.