Små steg mot nyare bilar
Bilparken i Finland hör till de allra äldsta i EU. Med tanke på säkerheten och miljöbelastningen skulle en yngre bilpark vara i allas intresse. En ny bil är mycket säkrare och förbrukar betydligt mindre bränsle än en 10 år äldre bil – för att inte tala om en 20 år äldre.
Många skulle gärna byta till en ny eller färskare begagnad bil, men bilarna i Finland hör till de dyraste i EU, vilket är en väsentlig förklaring till bilarnas höga genomsnittsålder.
Orsaken till att vi har dyrare bilar än på många andra håll är den höga bilskatten. En sänkt bilskatt har varit föremål för en ständig politisk diskussion. Nu har man kommit till skott, men förväntningarna på effekterna bör dämpas.
En sänkning av bilskatten finns med i regeringsprogrammet. Där står att "Bilskatten sänks under regeringsperioden på ett sätt som gynnar utsläppssnåla bilar. Effekten på skatteintäkterna är ca 200 miljoner euro på 2019 års nivå. Åtgärden genomförs i etapper för att störningar på marknaden ska undvikas."
Ett av Sannfinländarnas bomärken i regeringsprogrammet blir i och med detta kvitterat. I valprogrammet talade man för att bilskatten helt skulle slopas under den här valperioden. Nu ser det ut att bli sammanlagt en femtedel av skatten som försvinner under fyra år. På genomsnittsbilens totalpris har det en effekt på 2–5 procent.
Förhoppningarna var säkert höga bland hugade bilköpare att priserna på nya bilar äntligen skulle komma ner rejält. Men de grusades då regeringens ekonomiskpolitiska ministerutskott i veckan godkände skattemodellen. För kunden innebär prissänkningen nästa år bara några hundralappar och inte heller för den som väntar tills hela reformen är genomförd om fyra år sjunker priset mer än knappt 1 000 euro för en genomsnittsbil.
Visst är också några hundra euro mycket pengar, men i relation till vad en ny bil kostar är det ändå bara småpotatis. På grund av nyheten om den sänkta bilskatten får antagligen bilhandeln i alla fall lite mer fart – inte på grund av att priserna sjunker utan på grund av att kunderna nu vet att det inte lönar sig att vänta på en kännbar sänkning. Den kommer inte.
I allra värsta fall kommer konsumenterna inte att märka av sänkningarna alls. Det är allmänt känt att producenterna har sålt sina bilar billigare till Finland på grund av den höga bilskatten. Då den nu sänks kan biltillverkarna lockas höja sin marginal en aning och slutpriset kan i så fall bli oförändrat.
En bilskattesänkning inverkar givetvis indirekt också på priset för de begagnade bilar som ges i utbyte. Mellanpengen är den summa som är avgörande för kunden. Om nybilspriset sänks så sjunker också värdet på en begagnad bil, vilket i sin tur innebär att mellanskillnaden kan hållas relativt oförändrad.
Om regeringen anser att hålet i skattekistan som den sänkta bilskatten orsakar, uppskattningsvis 200 miljoner euro, ska lappas med skatter som gäller användningen av bilen – bränsleaccis, fordonsskatt, vägtull – så kan bilisten sist och slutligen gå på minus.
Den billigare bilen blev en illusion.
Om huvudmålet skulle vara att byta ut gamla bränsletörstiga bilar mot nya miljövänligare borde utsläppsgränsen för vilka bilar som berörs av skattesänkningen vara lägre. Då skulle fler modeller lämnas utanför sänkningen, medan skatten skulle sjunka mer för de utsläppssnåla bilarna. Nu är det hybridbilarna som gynnas mest, vilket är bra, men de förblir tyvärr betydligt dyrare än motsvarande bensin- och dieseldrivna modeller också efter skattesänkningarna.
Om några dagar startar experimentet med en skrotningspremie. Från den 1 juli fram till årets slut erbjuds den som köper en ny bil 1 500 euro i skrotpeng för sin minst 10 år gamla bil, oberoende av skicket. Staten betalar två tredjedelar, bilföretaget en tredjedel. Kraven är att den nya bilen har ett koldioxidutsläpp på högst 120 g/km.
Huvudmålsättningen med den här kampanjen är densamma som med sänkningen av bilskatten – att bilparken ska förnyas i riktning mot säkrare och miljövänligare bilar.
Det skulle vara en överraskning om det blir en stor rusning till bilaffärerna på grund av detta. Nyttan och effekten av det här experimentet skulle vara betydligt större om förmånen också skulle ges om man byter till en högst fem år gammal bil med ett koldioxidutsläpp på högst 140 g/km, alltså samma gräns som sattes för en sänkt bilskatt. Fler skulle då lockas av erbjudandet och de här bilarna skulle märkbart förbättra såväl säkerheten som påverkan på miljön.