Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Fredrik Sonck
    Ledare
    Fredrik Sonck
    Alla finländska partier säger sig omfamna välfärdssamhället. Det är inte så underligt – den nordiska modellen har varit oerhört...

    Välfärdens ABC

    Publicerad: 15.06.2015 13.35 • Uppdaterad: 15.06.2015 13.45

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Alla finländska partier säger sig omfamna välfärdssamhället. Det är inte så underligt – den nordiska modellen har varit oerhört framgångsrik enligt en uppsjö olika indikatorer: medellivslängd, folkhälsa, utbildningsnivå, bnp, social rörlighet och, inte minst, folklig förankring.

    Samtidigt betraktas välfärden på helt olika sätt längs det politiska spektret. Då den nya regeringen säger sig vilja "trygga framtidens välfärd" beskriver oppositionen de stora nedskärningarna som ett sätt att rasera välfärden. De underliggande motsättningarna är uppenbarligen många.

    En anledning till den ytliga konsensusen är att välfärden ofta omtalas som enbart ett innehåll, som en palett med tjänster:skola, sjukvård, äldrevård, kultur, socialskydd och så vidare som man är överens om att ska finnas. I sig är detta en alltför fattig definition av välfärd, som inte är liktydig med välstånd eller ens generell levnadsstandard.

    Välfärdsbegreppet rymmer också en funktion, en central idé om hur välfärdstjänsterna möjliggörs. Välfärdsstatens funktionssätt är, naturligtvis, den statliga omfördelningen av resurser; att genom lagstiftning och beskattning ta av dem som har och ge till dem som inte har. Och om detta råder det minsann inte någon konsensus. Tvärtom går politikens grundläggande skiljelinje här, på en falskeligen dödförklarad vänster–höger-axel. Vänstern vill öka den omfördelande funktionen, och högern minska den. Finland har nu en högerregering, och därmed ett regeringsprogram som tonar ner statens omfördelande funktion.

    Graden av omfördelning är i sin tur i slutändan en moralfråga, och fundamentet för välfärden – såväl för dess innehåll och som för dess funktion – måste finnas i moralisk-ideologiska ställningstaganden i det demokratiska samhällets rotsystem. Här görs avvägningen mellan individens och samhällets ansvar. Positionering på denna gråskala borde vara den politiska debattens huvudsyfte.

    Men så är det inte. I dag har den politiska vänstern, mitten och högern alla svåra, men olikartade, bekymmer med välfärdens ABC, där A handlar om innehåll, B om omfördelande funktion och C om moraliskt fundament.

    Vänsterns problem är B, funktionen. Globaliseringen, det gränslösa kapitalet, skatteparadisen och skattekonkurrensen mellan länder har försvagat nationalstatens möjlighet att fungera omfördelande. Och vänstern har inte lyckats svara genom facklig och politisk organisering på det internationella planet. Däremot har man inga problem med C – moralfrågan.

    Det har heller inte den klassiska eller nyliberala högern som ger ett helt annorlunda men lika tydligt svar som vänstern: individen ska ta ansvar för sig själv. För högerfolket är problemet snarare att en resolut nedrustning av välfärdens innehåll – A – inte väcker några varma känslor hos väljarna.

    Det är faktiskt mitten–höger-blocket, som får bakläxa på bokstaven C för att man ständigt misslyckas med den moralisk–ideologiska välfärdsdiskussionen. Här är många partier – i Finland SFP, De gröna, Centern, Sannfinländarna, i viss mån också SDP – ordentligt splittrade eller obekväma. Däremot har de en bekväm utväg: genom att hänvisa till nationalstatens maktlöshet i den globala ekonomin kan hela den moraliska grundfrågan avfärdas med ett "Vi är för välfärd, men..." Det är också en utväg som utnyttjas flitigt, både gentemot motståndare på vänsterkanten och för att skapa en inre borgfred i partierna. Så kan exempelvis diskussioner om skattehöjningar för höginkomsttagare och eller höjd kapitalskatt bemötas med ett undanglidande.

    Det finns en oärlighet här, och ett hukande. Men det är livsviktigt för en demokrati att syna det moraliska kortet. Hur vill en politiker eller ett parti att samhället ska se ut? Varför? Med vilken människosyn? Politik må vara det möjligas konst men att använda en förment orubblig verklighet som alibi för att undvika en central ideologisk-moralisk diskussion är ingenting mindre än politisk fanflykt. Och att ständigt diskutera vilket samhälle vi "måste nöja oss med" och inte vilket vi "vill bygga" är ofruktbart och bidrar till den politiska desillusionering som går som ett spöke genom välfärdsstaterna. En mening borde förbjudas i allt politiskt språkbruk. Den lyder: "Det finns inga alternativ".

    Fredrik Sonck
    Ta kontakt Flera artiklar av Fredrik Sonck

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet