Dansen efter terroristernas pipa
Terrordåden den elfte september 2001 förändrade inte bara USA utan en hel värld trots att det inte skulle bli så.
Reaktionen omedelbart efter terrordåden mot amerikanska mål i september 2001 handlade om att inte ge vika för fruktan. Att fortsätta värna om individens frihet och yttrandefriheten.
I dag är vi en god bit från detta.
I veckan godkände USA en ny lag som gör det möjligt att också i fortsättningen samla in information om data- och teletrafiken. Men den amerikanska nationella säkerhetsmyndigheten NSA:s makt beskars.
I Europa – förutom kanske i Storbritannien – betraktas USA:s sätt att hantera säkerheten ofta som överdrivet. Efter bombdåden i Madrid i mars 2004, i tunnelbanan i London och mot Charlie Hebdos redaktion förändrades inställningen.
Också Finland vill revidera terroristlagstiftningen och hänvisar till FN:s säkerhetsresolution och tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om förebyggande av terrorism. Justitieministeriet har skickat ut en bedömningspromemoria som handlar om vilka konsekvenserna är för Finlands lagstiftning. Remissbehandlingen ska vara klar i sommar. Därefter fattas beslutet om hur man ska gå vidare.
Resor i syfte att begå terroristbrott ska enligt promemorian kriminaliseras. Också finansiering av en resa i "terroristiskt syfte" ska vara straffbart på samma sätt som finansiering av terrorism är det.
En intressant skrivning är att det ska vara straffbart för en finsk medborgare att resa från vilket land som helst eller för en annan person (än en finsk medborgare) att resa från Finland till en stat där han eller hon inte är medborgare eller har en stadigvarande bostad för att i denna stat begå terroristbrott.
Tillsvidare har den som äger ett finskt pass rätt att fritt resa ut ur landet och in igen. Det finns dock fall när undantag från regeln har tillämpats. Det har gällt personer som är misstänkta för grova ekonomiska brott. Fler hinder föreslås nu.
Det råder en viss oro för hur personer som rest för att ansluta sig till terrornätverk som Islamska staten (IS) och efter en tid återvänt till Finland har påverkats av sina upplevelser. Utgör de en fara för samhället? Hur många det handlar om vet man inte med säkerhet men antalet betecknas som betydande.
Tillsvidare finns det ändå inte belägg för misstankarna om att en aktiv rekrytering för dylika uppdrag pågår i Finland.
I Sverige har man nyligen för första gången tillämpat terroristlagarna för att gripa två personer, en irakier och en tjetjen, misstänkta för att aktivt ha rekryterat personer till strider i Syrien och Irak.
Polisen är noga med att understryka att det inte är i moskéer rekryteringen skett, utan till exempel på kaféer eller andra offentliga rum.
Det finns ingen enhetlig definition av vad som är terrorism, varken inom FN eller inom EU. Det innebär att varje land följer sin egen lagstiftning när det gäller att definiera vad som är brott och vilka brott som dessutom kan betraktas som terrordåd.
Det blir oundvikligen en utmaning att balansera mellan myndigheternas plikt att skydda samhället och trygga individens rättigheter. Till exempel rätten till fri rörlighet definieras olika beroende på vilket land det handlar om.
Samtidigt som erfarenheten har visat att det finns hot som måste tas på allvar är det viktigt att tröskeln hålls så hög som möjligt för att trygga den fria rörligheten och yttrandefriheten.