Våghalsig dansk valtaktik
Valet i Danmark kan leda till ett regeringsbyte. I så fall är det ytterlighetspartierna som för de borgerliga tillbaka in i Christiansborg.
För Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt och Socialdemokraterna går det bra. Men hon kan ändå förlora valet den 18 juni.
Opinionsmätningar visar att de flesta danskar hellre vill ha henne än borgerliga Venstres ledare Lars Løkke Rasmussen som statsminister. Hon betraktas också som mer trovärdig.
Socialdemokraterna har trots regeringsansvaret lyckats öka sitt stöd. Men samma gäller inte regeringspartnern De Radikale och många mindre partier som stöder regeringen.
Valutgången kan bli mycket jämn. De flesta spår ändå ett nederlag för Thorning-Schmidt, bland annat för att det sägs att danska väljare gärna röstar borgerligt. En förklaring till att det är så gavs i boken Matadorlandet av Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik vid Köpenhamns universitet, för några år sedan: Danmark är helt enkelt i grunden ett jordbruks- och småföretagarland.
Det finns andra förklaringar. Medan drygt 12 procent av väljarna röstade på invandringskritiska Dansk Folkeparti i det förra valet 2011, räknar man med att drygt 19 procent kommer att göra det i juni.
Dansk Folkeparti kan bli svårt att ignorera när det gäller regeringsbildningen om det blå blocket vinner.
Helle Thorning-Schmidt hade varit tvungen att utlysa nyval senast den 15 september. Att hon valde juni är ändå ovanligt. Senast danskarna gick till val i juni var 1903.
Tidpunkten kan bero på att hon räknar med att hennes personliga stödsiffror och att Socialdemokraterna ökat lite ska locka obeslutsamma väljare till det röda blocket.
Den första tv-debatten mellan Thorning-Schmidt och Lars Løkke handlade mest om jobben. Efter debatten var de flesta överens om att Thorning-Schmidt var offensiv och Lars Løkke närmast defensiv.
Men Thorning-Schmidt spelar högt. Det räcker inte med att locka väljare att flytta över sin röst från något av de mindre partierna inom det röda blocket till hennes parti. Hon måste få stöd också från de obeslutsamma eller väljare som inte är partitrogna åt något håll.
Det kan bli svårt, också för att Thorning-Schmidt lät regeringspartnern De Radikales Margarethe Vestager som var ekonomi- och inrikesminister ta Danmarks plats i EU-kommissionen. Vestager åtnjöt stor respekt för sitt ekonomiska kunnande.
Nederlag förutspås alltså för Thorning-Schmidt men å andra sidan har regeringskoalitionen sedan årsskiftet lyckats halvera det blåa blockets tidigare försprång.
Stödet för Venstre har dalat och partiet kan förlora 11 platser i Folketinget.
Det betyder att det är Dansk Folkeparti och Liberalalliansen – som båda går starkt framåt – som håller det blå blocket i ledningen i opinionsmätningarna.
Trenden är densamma som i många andra länder i Europa. I Finland sitter Sannfinländarna på tunga poster, utrikes och försvar. I Norge är Fremskrittspartiets ordförande Siv Jensen finansminister i regeringen.
I Sverige tippas Sverigedemokraterna öka sitt stöd för att de inte anses regeringsdugliga av vare sig moderater eller socialdemokrater.
Dansk Folkeparti har sedan det föregående valet 2011 kraftigt ökat sitt stöd och tidvis toppat opinionsundersökningarna som största parti. Om trenden håller i sig och väljarstödet för Venstre fortsätter att dala är det svårt att se hur man i längden kunde hålla Dansk Folkeparti utanför regeringen. Då är det dags för ett nytt kapitel också i Danmarks politiska historia.