0,2 promille på Åland

Åland ser nu ut att få en strängare lag om rattfylleri än den som tillämpas på fastlandet. Ålands landskapsregering föreslår att gränsen för rattfylleri sänks från 0,5 till 0,2 promille, samtidig sänks gränsen för grovt rattfylleri från 1,2 till 0,8 promille. Förändringen skulle träda i kraft nästa år.
Skärpta gränser har diskuterats också i Finland, det åländska exemplet ger säkert ny fart åt debatten.

Med skärpningen understryker Åland att alkohol och bilkörning inte hör ihop.
Men den som ertappas med 0,2–0,49 promille i blodet döms inte till böter eller fängelse och förlorar inte heller körkortet utan får en ordningsbot på 200 euro.
Personen får självklart inte fortsätta att köra förrän alkoholhalten har sjunkit till laglig nivå.

Här blir budskapet litet kluvet. Å ena sidan skärper man gränsen, men samtidigt säger lagstiftaren att det inte handlar om ett riktigt brott som leder till domstolsbehandling utan om en förseelse av ungefär samma klass som fortkörning som inte är alltför grov.
Polisen ville i sitt remissvar straffa med dagsböter och inte med ordningsbot. Den tidigare riksdagsledamoten, liberalen Gunnar Jansson var av samma åsikt i lagtingsdebatten.
Det är också oklart hur polisen ska hantera dem som får en böteslapp utan att körkortet läggs på hyllan. Hur kan polisen säkerställa att föraren verkligen låter bli att fortsätta färden när patrullen har försvunnit?

En principiell invändning mot gränsen 0,2 promille är att samhället visserligen markerar att alkohol och bilkörning inte hör ihop, men samtidigt riktas åtgärden mot den minst farliga kategorin av förare.
De grova fallen påverkas inte av skärpningen i den nedre ändan av skalan. För att få stopp på dem finns det bara en effektiv åtgärd: mera övervakning som ökar risken att åka fast.
Men här ger samhället rakt motsatta signaler: mindre resurser för polisen betyder färre patruller på vägar och gator. Rattfylleriet kan inte övervakas med kameror längs vägarna.