Bilateralt över Atlanten ska stärkas
Inte mycket nytt i den plan för Finlands försvar som regeringsförhandlarna skissar upp.
Hela territoriet ska försvaras och det ska satsas på försvaret. Jämsides med detta finns de sedvanliga formuleringarna om breda nätverk: FN, OSSE, EU, i synnerhet mellan Finland och Sverige. Natoskrivningen från den säkerhetspolitiska rörelsen 2007 återtas.
Intressant att notera är formuleringen att regeringen ska stärka det breda transatlantiska samarbetet, också bilateralt. Betydelsen av det bilaterala militära samarbetet med USA har nämnts oftare än förr av den politiska ledningen under den senaste tiden.
Mycket lite är ändå nytt. I den sammanställning om utrikes- och säkerhetspolitiken som regeringsförhandlarna lade fram i går finns till exempel ingen koppling till riskscenarier som påverkar också enskilda företag.
Denna koppling görs däremot i en rapport från den svenska tankesmedjan Blue institute av ekonomen Benjamin Ståhl och försvarsexperten Johan Wiktorin. Sveriges ekonomiska exponering i ljuset av geopolitiken och riskscenarier som påverkar också enskilda företag om spänningen kring Östersjön stiger ytterligare tas upp. Också Finland är med.
Ett scenario kallas Sönderfallet och utgår från att Moskva inte lyckas hålla ihop periferin. Ett annat är att nationalismen slukar Ukraina och Vitryssland.
Det tredje är en direkt kraftmätning där delar av Gotland och Åland överraskande besätts och Östersjöutloppen kan mineras.
Det kunde också handla att slå till mot utsatta länders politiska system genom att strypa energitillförseln under årets kalla månader eller om att lamslå samhällen genom cyberattacker mot det finansiella systemet.
Finland och Sverige betraktas redan av Moskva som en del av Väst.
I ett pressat läge har Sverige bara två alternativ, skriver Ståhl och Wiktorin, bilaterala försvarsavtal med USA och Storbritannien eller att anpassa politiken i rysk riktning. Bilaterala försvarsavtal innebär en utgift på 60 miljarder kronor (cirka 6,5 miljarder euro) årligen. Att anpassa politiken i rysk riktning bedöms som utesluten, på grund av exportindustrin och den politiska integrationen inom EU.
Finland står inför samma val.