Dags att sluta bromsa, Vasa!
Den svenska klasslärarutbildningen i Helsingfors måste starta hösten 2016 för att de svenska skolorna ska kunna hävda sig.
Planerna på den svenska lärarutbildningen i Helsingfors är långt framskridna och vid beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet säger man att utbildningen under alla omständigheter kommer att köra i gång i augusti 2016. Det innebär att de första studenterna kan söka in om ett år.
Det är meningen att utbildningen ska ske i samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi. De uppgifter HBL har fått visar att förhandlingarna mellan HU och ÅA har varit svåra. Personer som på sidan om har följt med processen säger att Fakulteten för Pedagogik och välfärdsstudier fakulteten i Vasa (PF) har gjort allt för att förhala processen.
I bakgrunden finns en rädsla för att den nya svenska klasslärarutbildningen ska hota den klasslärarutbildning i Vasa som PF ansvarar för. Hittills har Åbo Akademi haft monopol på den här utbildningen på svenskt håll. Vid Undervisningsministeriet intygar man ändå att det inte kommer att bli ett överutbud av svenska klasslärare och att det inte finns några som helst planer på att dra in studieplatser i Vasa.
Det väsentliga när det gäller klasslärarutbildningen är ändå inte alls den akademiska dragkampen. Utbildningen i södra Finland är absolut nödvändig för att äntligen råda bot på bristen på behöriga klasslärare i de svenska skolorna. Trots att problemet har existerat i decennier har PF i Vasa inte kunnat erbjuda permanenta lösningar.
För att den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ska kunna hävda sig i huvudstadsregionen och hela södra Finland är det avgörande att den håller hög standard. Många familjer här är tvåspråkiga och frestelsen att placera barnen i en finsk skola, som i de allra flesta fall dessutom ligger närmare hemmet, kan bli väldigt stor om det uppstår en tveksamhet kring den svenska undervisningens kvalitet. Obehöriga lärare kan vara bra och duktiga, men i längden är situationen ohållbar.
Skolans betydelse för den språkliga identiteten kan inte underskattas. Viktigast är förstås föräldrarna och familjens hemspråk. På andra plats kommer skolan. Under skoltiden formas världsbilden, man knyter vänskapsband och skapar åtminstone delar av den krets och den plats man har livet ut. I dag är det mycket vanligt att tvåspråkiga familjers barn går i svenskspråkig skola. Det skapar en genuin tvåspråkighet utöver den privata sfären och stärker väldigt konkret svenskans ställning i vårt land.
Därför behöver vi behöriga klasslärare och därför är den inriktning som Helsingfors universitet planerat för sin svenska klasslärarutbildning så viktig. Den handlar om att satsa på en pedagogik som särskilt tar fasta på barn som lever i en flerspråkig och mångkulturell verklighet. Med den inriktningen kompletterar klasslärarutbildningen i Helsingfors den utbildning som ges i Vasa.
Här är det värt att notera att professor Gunilla Holm, som har lett planeringen av den nya inriktningen, nyligen premierades av Finska Vetenskapssocieteten för sin pedagogiska forskning om etnicitet, socialklass och kön i förhållande till utbildning. Den beteendevetenskapliga institutionen vid HU står för en mycket högklassig lärarutbildning på finska och bidrar med en akademisk miljö som kommer att berika också den svenska klasslärarutbildningen.
Då HU på egen hand inledde planeringen av klasslärarutbildningen hette det att utbildningen skulle vara tvåspråkig. Den planen har man nu begravt och utbildningen ska ske på svenska. Däremot är det förstås möjligt, precis som vid Åbo Akademi och vid alla andra högskolor, att ta kurser i biämnen och valbara studier på engelska och finska.
Både Helsingfors universitet och Åbo Akademi har fått extern finansiering för den svenska klasslärarutbildningen. Det är en viktig förutsättning för utbildningen eftersom statens stöd kommer först när de första klasslärarna utexaminerats. Vid ÅA saknar man ännu en del externa medel och hänvisar till att intensionsavtalet om den gemensamma klasslärarutbildningen inte kan undertecknas förrän finansieringen är klar.
Förhoppningsvis kan den konkreta, gemensamma planeringen snart gå vidare. Det är klokt att HU och ÅA samarbetar om den nya klasslärarutbildningen. Då kombineras olika slags kompetenser och erfarenheter. Det är en situation alla vinner på, särskilt barnen i södra Finland.
Rättelse 13.5.2015: Den beteendevetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet som är engagerad i att starta svensk klasslärarutbildning i Helsingfors. I den urpsungliga texten kallades fakulteten felaktigt för institution. Vid Åbo Akademi heter samarbetspartnern nu för tiden Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Namnen har korrigerats i texten.