Vårdreformen kommer igen

Den förra regeringens förslag till reform av social- och hälsovården föll för att grundlagsutskottet fann att modellen står i strid med kommuninvånarnas - inte kommunernas - grundlagsenliga självbestämmanderätt. Kommuninvånarna ska ha inflytande över hur skattemedlen används. Därför är en modell där en stor del av kommunens ekonomi binds upp utanför fullmäktiges kontroll problematisk.

Grundlagen stadgar både om medborgarnas rätt till jämlik vård och om kommuninvånarnas inflytande. I båda fallen handlar det om rättigheter som tillkommer medborgarna, grundlagen rangordnar dem inte.
Den nya regeringen får nu göra ett nytt försök att åstadkomma en social- och hälsovårdsreform.

I valrörelsen körde partierna med släckta lyktor när det gällde vårdreformens framtid.
Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Päivi Sillanaukee hoppades för en dryg vecka sedan i Helsingin Sanomat att den nya regeringen inte slår fast någon detaljerad modell innan de nya utredningarna som ministeriet gör är klara. Ministeriet utgår nu från grundlagsutskottets riktlinjer.
Utskottet pekade på tre framkomliga vägar. En modell flyttar över hela ansvaret på staten. De andra bygger på ett övergripande regionalt organ med folkvalda beslutsfattare och beskattningsrätt, eller på någon form av samkommuner.

När den nya regeringen besluter om vårdreformens framtid finns det ytterligare ett par punkter att ta hänsyn till i grundlagsutskottets ställningstagande.
Utskottet påpekar att reformen berör alla medborgare. Därför ska beredningen vara bred, öppen och ge utrymme för synpunkter från dem som berörs.
Den förra reformen bereddes parlamentariskt av alla riksdagsgrupper, inte minst för att Centern ville det. Centern håller rimligen fast vid den åsikten.

Grundlagsutskottet slog också fast att de nya vårdförvaltningsområdena måste beakta rätten att få använda och få service på sitt modersmål. Den rätten är inte beroende av om SFP sitter i regeringen eller inte.