Även det pragmatiska har fällor
Duger Aceh som förebild för en lösning i östra Ukraina? Kanske, om man ger upp tanken på Ukrainas rätt till Krim.
President Martti Ahtisaari är känd som en skicklig men framför allt pragmatisk fredsmäklare. Efter det möte som gruppen Elders (de äldste)– dit förutom Ahtisaari bland annat FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan och Norges förra statsminister Gro Harlem Brundtland också hör – hade med president Vladimir Putin sade Ahtisaari till Yle och MTV att den process som ledde till fred i Aceh mellan den indonesiska regeringen och rebellrörelsen GAM hösten 2005 kunde tjäna som modell för en lösning i östra Ukraina.
Krim nämnde han inte.
Det var ett pragmatiskt sätt att se på en lösning.
Formellt erkänner inte FN, EU eller USA Rysslands olagliga annektering av Krim. Inofficiellt verkar det som om det internationella samfundet givit upp.
Elders, som under sitt tredagarsbesök i Moskva ville bilda sig en uppfattning om hur politiker, företag och andra ser på läget, inklusive Ukraina, underströk för Putin att det är viktigt att Minskavtalet implementeras till fullo och utan vidare dröjsmål.
Till MTV sade Ahtisaari också att Ryssland ställer sig positivt till att organisationen för säkerhet och samarbete OSSE får flera observatörer på plats i östra Ukraina. Det är inte ändå antalet observatörer som det gäller. OSSE:s främsta klagomål har varit att observatörerna inte fått tillträde till alla de ställen de borde.
Ahtisaari var försiktig med att närmare gå in på hur hans organisation CMI kunde bidra till en lösning i östra Ukraina. Det lät ungefär som att någon från CMI kunde "sticka sig in" då och då för att presentera hur man gick till väga 2005 när det gäller Aceh.
Acehneserna kämpade i årtionden förgäves för självständighet för området på Sumatras nordspets. En av orsakerna till att området var mörklagt informationsmässigt trots att den förödande jordbävningen på annandag jul 2004 hade sitt epicentrum nära Acehs kust var konflikten. Området var stängt för utlänningar och den indonesiska armén höll befolkningen i ett järngrepp.
Det krävdes en naturkatastrof av enorma mått för en politisk öppning.
I östra Ukraina varken önskas eller förväntas en naturkatastrof. Frågan är hur en öppning kunde nås på annan väg eftersom Minskavtalet inte tycks räcka till.
Lösningen för Aceh innebar märkbart ökat självstyre i utbyte mot att GAM gav upp kravet på självständighet. När Ahtisaari tar upp detta som exempel innebär det i praktiken att man öppnar för någon form av självstyre i östra Ukraina. Aceh är rikt på naturtillgångar, Ukrainas viktiga industriella områden finns i östra Ukraina.
I Acehfördraget var det den indonesiska regeringen som i hög utsträckning dikterade villkoren, bland annat genom att i sista minuten fördubbla antalet indonesiska poliser – i praktiken soldater i ny uniform – i Aceh.
Det finns all anledning att tro att Rysslands ord kommer att väga tungt i östra Ukraina, oberoende av hur framtiden ser ut för den delen av landet. Även om vapnen tystnar och dras tillbaka kommer Ryssland sannolikt att se till att "frivilliga" och sympatisörer placeras på nyckelposter.
Så varför skulle då FN, EU och USA "offra" Krim? Antagligen för att en lösning på många olika håll i världen i andra konflikter är omöjliga att nå utan Rysslands medverkan.
Gruppen Elders diskuterade nämligen inte bara Ukraina. Frågorna på deras agenda handlade också om oron för terrorismen och det fotfäste grupper som IS fått i Syrien och Irak. Med viss rätt kan man säga att både ISIS grogrund och den strida flyktingströmmen över Medelhavet har sina rötter i FN:s säkerhetsråds oförmåga att komma överens. Kofi Annan lämnade sitt uppdrag som specialsändebud för Syrien efter att upprepade misslyckade försök att nå en lösning.
Grönt ljus från säkerhetsrådet innebär inte automatiskt en lösning. Men utan en FN-resolution är det svårt att planera vidare.
En lösning för östra Ukraina handlar därför om fler saker än enbart ett område i Europa. Om gruppen Elders med den samlade erfarenhet de elva medlemmarna har kan bidra till hur diplomatin kunde räddas och öka samförståndet mellan USA och Ryssland i säkerhetsrådet är det förstås bra.
Att tiga ihjäl Krim är rätt snopet men kanske det enda möjliga i praktiken. Inte med Aceh utan med Sydossetien och Abchazien som modell.
Det är ändå en farlig väg för ingen vet var godtycket tar slut när man börjar tumma på suveräna länders territoriella integritet för att rita om gränserna.