Jens Berg: Fler rollmodeller behövs
Invandrarnas valdeltagande ligger på en usel nivå. En förbättring av den strukturella och sociala integrationen är ett måste.
Sett ur ett demokratiperspektiv kan man inte påstå att Finlands integrationspolitik har varit särdeles lyckad. När Justitieministeriet i torsdags publicerade sin digra undersökning om hur valdeltagandet bland röstberättigade med invandrarbakgrund ser ut, väckte det fler frågor än gav svar.
Forskarna hade ett synnerligen omfattande registermaterial till sitt förfogande och synade via den kvantitativa databasen kommunalvalet 2012 i sömmarna. Bland röstberättigade med ett annat medborgarskap låg valdeltagandet på endast 12 till 39 procent beroende på hemland. Personer med invandrarbakgrund men med finländskt medborgarskap röstade något flitigare, men även bland den här gruppen var valdeltagandet skrämmande lågt.
Många av de generella bakgrundsfaktorerna som påverkar valdeltagandet är bekanta. Speciellt den socioekonomiska ställningen, inklusive utbildning och sysselsättning, korrelerar med valdeltagandet såväl för infödda finländare som för invandrare. Övrig assimilering i samhället spelar också en roll. Exempelvis om en invandrare är gift med en infödd finländare och om den röstberättigade har barn är sannolikheten större att delta i ett val.
Justitieministeriets undersökning visar också att demokratigraden i ursprungslandet har en stor betydelse. Ju mer erfarenhet en invandrare har av demokratiska val desto större är chansen att personen också röstar i Finland.
Problemet med det allmänt låga valdeltagandet och det extremt låga valengagemanget bland invandrare är en tickande bomb. Upplevelsen av ett utanförskap i kombination med polariseringen mellan de demokratiskt aktiva och passiva leder till att själva samhällskontraktet blir allt suddigare.
Även om antalet invandrare i Finland fortfarande befinner sig på en blygsam nivå i jämförelse med många övriga EU-länder så har antalet röstberättigade utlänningar ökat stadigt. I kommunalvalet 1996 hade knappt 45 000 utländska medborgare rösträtt medan siffran 2012 var uppe i cirka 137 000. Det här är ett antal som fortsätter att växa.
De åtgärder som måste vidtas för att öka valdeltagandet handlar om en förbättring av både den strukturella och sociala integrationen. Givet är att den socioekonomiska situationen via utbildning och rekrytering till arbetslivet spelar en avgörande roll. Men även själva innehållet i utbildningen bör ses över. Forskarna pekar med hela handen på det faktum att de tidigare erfarenheterna av demokratiska val påverkar engagemanget också i Finland. Därför måste utbildningen och informationen fokusera på skillnader och likheter mellan olika stater och statsskick.
Juridiken kring vilka invandrargrupper som får delta i våra olika val leder också till problem med själva informationen till nyfinländarna. Beroende på om invandraren är nordbo, europé eller afrikan ser lagstiftningen olik ut i valen på kommunal, nationell och europeisk nivå. Att förstå den här brokigheten kan lätt leda till en uppgivenhet.
Behovet av rollmodeller är också skriande. Nya etniska minoriteter är kraftigt underrepresenterade i våra folkvalda församlingar och även det kan leda till en känsla av uppgivenhet.
I kommunalvalet 2012 hade endast 0,4 procent av de invalda ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska. Om invandrare aldrig syns i beslutsfattande organ så höjs tröskeln för många att över huvud taget bry sig.