Reform hotar svenskan

En tjänstemannaarbetsgrupp vid Justitieministeriet föreslår att antalet tingsrätter minskas från 27 till antingen 17 eller 14. Samtidigt skulle antalet verksamhetsställen minskas från 57 till 33.

Reformen går hårt åt det svenska inslaget i underrättsväsendet. Raseborg förlorar tingsrättskansliet i Ekenäs, tingsrätten i Borgå försvinner, Karleby mister sin tingsrätt och Jakobstad sin sessionsplats. Raseborg och Lojo slås ihop med tingsrätten i Esbo, Östra Nylands tingsrätt slås ihop med Hyvinge.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson, SFP, tar avstånd från förslagen och säger att nedskärningarna är för radikala. Hon vill utreda andra modeller.

Också i den här reformen utgår man från principen om att stort är bättre, tingsrätterna ska stärkas genom att bilda större enheter.
I den förra tingsrättsreformen 2010 slogs tingsrätterna i Lojo och Raseborg ihop till Västra Nylands tingsrätt, så att Raseborg blev huvudkansli med svenska som arbetsspråk.
Den dåvarande justitieministern Tuija Brax, De gröna, betonade i sin beredning att det är viktigt att det finns ett tingsrättsområde i södra Finland där arbetsspråket är svenska. Här markerade ministeriet svenskans betydelse som förvaltningsspråk.

Arbetsgruppen följer inte den linjen. I stället talar den om att trygga de svenskspråkigas rättssäkerhet genom ett "tillräckligt antal språkdomartjänster". Men det är inte samma sak som att ha en enhet där svenskan genomsyrar hela verksamhetsstrukturen.
Riksdagens färska markering av svenskan som nationalspråk implicerar att svenskan är ett fullgott förvaltningsspråk inom alla samhällsområden. En tingsrättsreform som försvagar svenskans ställning inom rättsväsendet går inte ihop med det budskapet.

Om följande regering väljer att gå vidare med förslaget är signalen från de båda senaste justitieministrarna, från var sitt parti, att också välmotiverade tjänstemannaförslag bör sättas in i ett politiskt ramverk innan de blir verklighet.