Tillväxt i nedskärningarnas tid

Ett konkret mått på den pågående recessionen är att nästan 370 000 personer har registrerade betalningsanmärkningar. Så många har det inte varit sedan nittiotalsdepressionens värsta år.
Statistikcentralen meddelade i måndags att underskottet i statens och kommunernas ekonomi var 9,9 miljarder euro i fjol.
EU:s regler tillåter ett underskott på 3 procent av bnp. Finlands underskott är 3,4 procent och överskrider gränsen för första gången sedan 1996.

EU-kommissionen presenterade förra veckan en utvärdering av ekonomin i medlemsländerna. Kommissionen noterar att Finland hör till de länder som dras med för stora underskott, men rekommenderar ändå i det här skedet inga åtgärder från EU:s sida.
Kommissionen har en klar uppfattning om Finlands strukturella problem. Exporten är svag och industrin befinner sig mitt i en strukturomvandling. Investeringsgraden är låg och det gör att den potentiella tillväxten minskar.
Att den allra senaste statistiken visar att exporten i december ökade med nästan 8 procent är positivt, men ännu inget trendbrott.

Att EU-länderna befinner sig i helt olika ekonomiska cykler visas tydligt av att den tyska metallindustrin nyss slöt ett kollektivavtal med löneförhöjningar på närmare fyra procent. Det förväntas stimulera inhemsk konsumtion, öka importen och smälta ner litet av det stora överskottet i landets utrikeshandel. Det ger i sin tur mera fart åt dem som exporterar till Tyskland.

Kommissionens detaljerade genomgång av Finlands ekonomi rör sig inom samma ramverk som de inhemska prognosinstitutens rapporter.
Men det finns skillnader i betoningarna. Kommissionen noterar bland annat att den privata konsumtionen under fjolåret hämmades av växande arbetslöshet, svag löneutveckling och höjda skatter.
Den svaga inkomstutvecklingen kan var och en notera på sitt brukskonto.

Men högre lönenivå än konkurrentländerna är en viktig orsak till att den finländska industrin förlorade konkurrenskraft. Standardreceptet för ekonomisk återhämtning är en lång period av minimala löneförhöjningar.
Priset för åtstramningarna betalas på hemmamarknaden i form av försvagad efterfrågan och sämre köpkraft.

När kommissionen analyserade Finlands ekonomi noterade den en annan faktor som inte brukar få så stor plats i den inhemska debatten.
Att detaljhandeln behärskas av två stora aktörer är välkänt. Men kommissionen framhåller nu att strikta planeringsbestämmelser som gör det svårt att bygga nya stormarknader som är större än 2 000 kvadratmeter utanför tätorterna är ett effektivt hinder för ökad konkurrens. 
Om den finländska detaljhandeln hade hållit jämna steg med utvecklingen i Sverige sedan 1995 hade produktiviteten varit 35 procent högre, och skapat 6 procent högre bnp, påpekar EU-kommissionen.

Finansinstitutet Aktia tror i sin färska prognos att Finlands ekonomi i alla fall växer i år, visserligen med blygsamma 0,3 procent. Samtidigt talar Aktias chefsekonom Anssi Rantala om ett nedskärningsbehov på fem miljarder euro för den offentliga ekonomin.
För att förstärka tillväxten måste den potential som fortfarande finns inom handel och inhemsk konsumtion utnyttjas bättre.
Men då kan den nya regeringen inte fortsätta att beskära konsumenternas köpkraft med skatte- och avgiftshöjningar. Den här ekonomiska motorn försvagas redan alltför mycket av hög arbetslöshet.