Svenskan lönar sig
Sverige blir allt viktigare när handeln med Ryssland backar. Då är det både nyttigt och lönsamt att kunna svenska.
Rörfabriken i Lappvik på Hangö udd blev helt och hållet svenskägd i fjol när den tidigare ägaren Ruukki fusionerades med SSAB. Just nu går det bra för fabriken, ägaren investerar, fabriken kan nyanställa och orderböckerna är fulla fram till hösten.
SSAB i Lappvik är ett av cirka sjuhundra svenskägda företag i Finland. I Sverige finns omkring åttahundra företag med finländska ägare.
Under de senaste åren har Sverige varit Finlands viktigaste exportmarknad, i fjol passerades landet ändå av Tyskland.
När handeln med Ryssland backar blir Sverige allt viktigare, Finland behöver Sverige mer än någonsin, säger den finsk-svenska handelskammarens nye vd Kjell Skoglund i en färsk intervju i Kauppalehti.
Sverige är nära, Sverige är tryggt och bekant och spelreglerna är desamma.
Och när affärskontakterna intensifieras accentueras svenskans betydelse i näringslivet, påpekar Kjell Skoglund.
Den slutsatsen drog också forskaren Wilhelm Barner-Rasmussen i sin undersökning för tankesmedjan Magma för några år sedan.
Visserligen har många företag engelska som arbetsspråk, men när det gäller att skapa djupare relationer både till kolleger och till affärspartners i Sverige är svenskan viktigare, då anknyter man också till en gemensam nordisk referensram.
Och svenskan är definitivt en merit för den som vill göra karriär i ett svenskägt företag.
Den nordiska dimensionen understryks också i rapporten "Tillväxt från norr" som kartlägger möjligheterna att skapa ekonomisk tillväxt i de arktiska regionerna. När rapporten presenterades i januari noterade HBL att den bland annat slår fast att kunskaper i svenska öppnar möjligheter till sysselsättning i ett område som är dubbelt så stort som Finland både geografiskt och ekonomiskt.
Det här brukar kallas nyttosvenska, och förtjänar att lyftas fram i diskussionen om obligatorisk skolsvenska. Språkkunskaper är en god investering.