Mycket står på spel

Efter sammanbrottet i förhandlingarna mellan Grekland och de övriga euroländerna har ett av scenarierna för den grekiska skuldkrisen blivit mera sannolikt än hittills: att Grekland lämnar euron utan att någon egentligen vill det, men för att landets ekonomiska situation blir ohållbar om man inte kan komma överens om fortsatta stödprogram.
Både euroländerna och finansmarknaden litar på att de skyddssystem som har byggts upp sedan skuldkrisen blev akut förhindrar att ett grekiskt utträde leder till härdsmälta i euroområdet. Det har skärpt den politiska retoriken hos stödgivarna.

Det finns beredskap hos de andra euroländerna att komma Grekland till mötes, men Syrizaregeringen verkar inte ha insett att också euroländernas regeringar måste stå till svars i sina parlament och för sina väljare. Lättnader för Grekland är ingen valvinnare i Europa just nu.
Signalerna från Grekland att man söker stöd i Ryssland om EU inte böjer sig är inte något som till exempel finländska mjölkbönder som drabbats av sanktionerna mot Ryssland vill höra. Med dagens oljepriser är Rysslands möjligheter att ge Grekland ekonomiskt stöd dessutom begränsade.

Om Grekland lämnar euron är det grekerna som drabbas hårdast.
Men också för EU är priset oacceptabelt högt. De ekonomiska och finansiella effekterna kan kanske dämpas. Men om euron inte är evig och oåterkallelig så är det en uppmaning till finans- och valutaspekulanterna att vässa de rätta ekonomiska instrumenten inför följande utträde.

Om euroområdet inte håller ihop urholkas ett av fundamenten för dagens EU. Det ger alla EU-kritiska rörelser luft under vingarna, då rycker ett brittiskt utträde ur hela unionen allt närmare.
Europa blir en mycket svagare aktör på den globala arenan med allt vad det för med sig inte minst för de länder som ser medlemskapet i en stark och sammanhållen union som en av grundbultarna för sin säkerhetspolitik.