Svårt att äta kakan och ha den kvar
Sannfinländarna vill in i regeringen efter valet i vår. Men det är problematiskt att samtidigt vara samarbetsduglig och populistisk.
I söndags publicerade en rad finska landsortstidningar en intervju med Jussi Halla-aho, Europaparlamentariker för Sannfinländarna. Halla-aho gick hårt ut mot sitt parti för att det inte är tillräckligt "invandrarkritiskt". Citationstecknen föranleds av att invandrarfientligt bättre beskriver Halla-ahos linje, språkval och sätt att argumentera.
Halla-aho är kritisk till partiledningen och tycker att man har fjärmat sig från fältet, för vilket invandringen är en av de centrala frågorna. Han citerar partiordförande Timo Soini, som har sagt att han personligen inte är så intresserad av invandringen. Enligt Halla-ahos logik förorsakar invandringen stora ekonomiska och sociala problem och många har röstat på Sannfinländarna i hopp om att partiet skulle göra något.
Jussi Halla-aho är den invandrarfientliga falangens ledande gestalt, som lär kallas "mästaren" av sina trognaste vapendragare. Det är inte särskilt överraskande att Halla-aho har reagerat på att Sannfinländarna så klart har tonat ned invandringsfrågan. Det finns en spänning mellan Timo Soini och den här falangen, en spänning som Halla-aho med sitt uttalande lyfter fram.
De invandringsfientliga behövdes inför riksdagsvalet 2011 och var med om att skapa skrällen för Sannfinländarna, men den öppna invandrarfientligheten är säkert främmande för Timo Soini själv. Han är i alla fall fortsättningsvis beroende av falangen och har också ätit upp sitt eget löfte om att ingen som dömts för rasism har en plats i partiet. När Högsta domstolen i juni 2012 fällde Jussi Halla-aho för hets mot folkgrupp och brott mot trosfrid ändrade sig Soini i alla fall och ansåg att Halla-aho redan hade fått utstå tillräckligt. Riksdagsledamoten James Hirvisaari fick i alla fall gå efter att han förevigat sin gästs nazihälsning i riksdagen.
Däremot är det överraskande hur Halla-aho i intervjun kopplar ihop Sannfinländarna med Sverigedemokraterna. Då är han nämligen verkligen på kollisionskurs med sin partiledning. Timo Soini och hans medarbetare har varit oerhört måna om att påpeka att de två inte alls kan jämföras. I september anklagade rentav partifunktionären Matti Putkonen Yle för att partiets Helsingforskansli hade utsatts för skadegörelse. Anklagelsen föranleddes av att Yle enligt Putkonen jämfört Sannfinländarna med SD i samband med rapporteringen om det svenska riksdagsvalet. Det måste vara dynamit inom Sannfinländarna att Jussi Halla-aho sätter likhetstecken mellan de två partierna.
Vad Halla-aho försöker är visserligen att enligt typiskt populistiskt mönster vända upp och ned på argumentationen. Han hävdar att också Sannfinländarna i Sverige skulle stämplas som ett nazistiskt parti, precis som Sverigedemokraterna. Han hävdar rent av att Sverigedemokraterna står för en invandringspolitik som alla finländska regeringspartier omfattar och att också de då borde betecknas som nazistiska eller fascistiska. Men Halla-aho motsäger sig själv eftersom han samtidigt säger att Finland står för en lika liberal invandringspolitik som Sverige.
Timo Soini försökte genast gjuta olja på vågorna genom att i sin blogg skriva att Sannfinländarna är en folkrörelse som har många röster och att också han är orolig för invandringens ekonomiska konsekvenser. Det är ett argument som inte heller håller, eftersom det har visat sig att invandring på sikt stärker ekonomin. Också Timo Soini vet att vi med vår befolkningsstruktur behöver invandrare.
Kritiken mot partiledningen beror delvis på den oro som partimätningarna skapar. De två senaste har gett partiet drygt 13 respektive 14 procent.
Sannfinländarna har svårt att både äta kakan och ha den kvar. Man vill in i regeringen och då gäller det att visa samarbetsvilja och att inte skylta med alltför radikala åsikter. Men det gäller också att få ett tillräckligt starkt stöd i valet. För ett populistiskt parti som rider på missnöje och enkla förklaringar är det svårt att förena de två målsättningarna.
Det finns många skäl att kritisera Sannfinländarna och deras politik. Men att partiets kretsbyrå i Helsingfors har vandaliserats tre gånger under hösten kan under inga omständigheter accepteras.