Grekland skakar om också oss

Det råder ingen enhetlig uppfattning om vad det innebär för eurozonen om vänsterkoalitionen Syriza vinner parlamentsvalet i Grekland den 25 januari. Syrizas ledare Alexis Tsipras vill att Grekland stannar kvar i eurozonen men han vill förhandla om villkoren för stödet så att en del av Greklands skulder avskrivs.
Hittills har budet från Bryssel varit att detta under inga som helst omständigheter kan komma på fråga. Men Tsipras vill spela högt. Han vet att Eurozonen befarar att Greklands eventuella utträde kunde utlösa en kedjereaktion.  Att också andra länder skulle följa Greklands exempel och därmed orsaka en splittring av euroområdet.
Tysklands finansminister Walter Schäuble har sagt att Grekland inga andra alternativ har än att fortsätta med åtstramningsåtgärder. En av förbundskansler Angela Merkels medarbetare uppges ha sagt att EU inte har någon förpliktelse längre att rädda Grekland.
Men det gäller att komma ihåg att dessa uttalanden gjorts innan valet ägt rum.

Den akuta krisen utlöstes av att premiärminister Antonis Samaras inte lyckades få en majoritet av parlamentet bakom förslaget till president. Men också utan krisen hade Grekland förblivit ett orosmoment.
Miljarder euro har pumpats in i Grekland i utbyte mot löften om sparåtgärder. Sparåtgärderna har lett till att allt fler är hemlösa, medelklassgreker får ty sig till att äta i soppkök och självmorden har ökat. Cirka 100 000 företag har upphört och arbetslösheten har ökat.
Bitterheten är stor bland väljarna mot regeringskoalitionen, där Samaras parti Ny Demokrati (ND) är störst. Detta gynnar naturligtvis Syriza. Ytterligare osäkerhet orsakade expremiärministern och Pasokpolitikern Giorgos Papandreou när han meddelade att han bildar ett nytt parti före valet.

Syrizas ledare Alexis Tsipras talar redan om en historisk vändpunkt för Greklands del. Efter valet den 25 januari räknar han med möjligheten att kunna ta över posten som Greklands premiärminister.
Men enligt de senaste opinionsundersökningarna har avståndet till ND krympt. Vid det här laget vågar ingen förutspå hur det kommer att gå.
Internationella valutafonden IMF har sagt att nya förhandlingar om utbetalningen av stöd till Grekland inte kommer att föras förrän landet har en ny regering. Det kan betyda månader av osäkerhet, eftersom regeringsbildningen inte tros bli enkel.
Det är inte bara stödet för de två traditionella partierna ND och Pasok eller för Syriza som blir avgörande. Oberoende av vem som vinner valet är det avgörande hur det går för de mindre partierna som behövs för att regeringen ska ha stöd i parlamentet. ND och Pasok samregerar tidigare med det mindre partiet Demokratisk vänster.

Den största rädslan inom EU gäller den politiska utvecklingen inom unionen. Om Tsipras bildar regering och står fast vid kravet på att en del av Greklands skulder efterskänks står unionen inför valet att Grekland lämnar euron eller att ge efter för Greklands krav åtminstone delvis.
Ger EU efter ökar risken för att ytterlighetspartier i andra länder också börjar sätta press på att gällande regler ska ändras. Det kan i sin tur leda till krav på större självbestämmanderätt och uppluckrade bestämmelser om vad man själv ska klara av.
Men eftersom Grekland har fungerat som ett slags experiment för hur man med gemensamma krafter ska kunna stödja en medlem i eurofamiljen att få ordning på sin ekonomi, kan ett misslyckande i form av utträde eller uteslutning orsaka en kedjereaktion där andra euroländer återgår eller tvingas återgå till sina respektive valutor.
Om man tar den grekiska mytologin till hjälp kan ironiskt nog säga att EU står mellan Skylla och Karybdis.

Parlamentsvalet i Grekland aktualiserar frågan om stöd till krisande länder inom hela euroblocket, också Finland.
Det innebär att frågan kommer upp också inför riksdagsvalet i Finland i april. Då kommer säkert många att hänvisa till president Sauli Niinistös nyårstal där han uppmanade alla partier att tala klarspråk när det gäller vad man vill skära ned, i synnerhet om väljarna upplever ett hot om att de som skattebetalare i själva verket ska finna sig i uppoffringar som de, rätt eller fel, sätter i samband med att euroländer i kris ska stödjas.

Rättelser införda 5.1.2015: Alexis Tsipras heter Syrizas ledare. DIMAR, demokratisk vänster lämnade regeringskoalitionen  i juni 2013. Det skedde som protest mot att premiärminister Samaras på eget bevåg stängde ner det statliga radio-och tv-bolaget ERT.