Marschen för jämställdhet
Finland bör noggrant följa med utvecklingen i Norge. Allt, förutom det ekonomiska läget, talar för en könsneutral värnplikt också i Finland.
Stortinget i Norge godkände förra veckan en lagförändring som med fog kan kallas en milstolpe. Från och med nästa år gäller den allmänna värnplikten även kvinnor födda 1997 och senare. De första kvinnliga värnpliktiga rycker in i den norska militären sommaren 2016. Begreppet allmän värnplikt har därmed fått en ny betydelse i den nordiska språkfamiljen.
Norge blir det första landet i Europa med en allmän värnplikt, utan tillägget "för män". Norge blir också det första landet i världen med en könsneutral värnplikt. I exempelvis Israel finns redan kvinnlig värnplikt, men där fördelas uppgifterna i försvaret utifrån kön.
Redan under några år har norska kvinnor haft en uppbådsplikt, vars funktion mest har varit att uppmärksamma kvinnor på möjligheten att göra värnplikten eller att på längre sikt skaffa sig ett yrke där militär utbildning krävs.
Överlag är sållningen efter det norska uppbådet tuff. Bland de norska männen är det endast cirka 15 procent av de värnpliktiga som efter uppbådet har kallats till grundutbildningen. Målsättningen med den norska reformen är att 20 procent av de värnpliktiga år 2020 ska vara kvinnor .
Enigheten över partigränserna har varit stor i Norge. För många har argumenten för kvinnlig värnplikt kretsat kring jämställdhet och för andra kring behovet av nya kompetenser i försvaret. När försvarsminister Ine Eriksen Søreide (Høyre) i en färsk debattartikel i Aftenposten motiverade sin ståndpunkt handlade det mest om kompetenser och endast delvis om traditionell jämställdhet.
Eriksen Søreide betonar att armén ska vara till för dem som är mest motiverade och bäst lämpade för det nya uppdraget. I lämpligheten ingår fysisk kondition, psykisk styrka och etisk hållning. Vidare understryker försvarsministern den teknologiska revolution som vänder upp och ner på de klassiska fysiska egenskaperna som dominerande i urvalsprocessen. Med en genuint allmän värnplikt fördubblas utbudet i jakten på de rätta kompetenserna.
Trots betoningen av nya kompetenser kommer man inte ifrån att det samtidigt handlar om en viktig jämställdhetsfråga. Med en enbart frivillig värnplikt stängs vissa dörrar - eller gör dem betydligt svårare att öppna - i många kvinnors kommande yrkesval. Bevisligen skapar värnpliktstiden dessutom många nätverk som senare kan vara svåra att nästla sig in i.
En könsneutral värnplikt är inte den mest akuta jämställdhetsfrågan, men däremot en fråga som har ett synnerligen stort symbolvärde. I traditionella jämställdhetsdiskussioner fungerar värnplikten ofta som en knölpåk som kvitterar argumentet att kvinnor föder barn.
Den norska modellen i värnpliktsfrågan kan i bästa fall lyfta hela jämställdhetsdebatten till en ny nivå där bland annat orättvisa löner, föräldraledigheter och pensioner kan diskuteras med ett avsnoppande argument färre.
Finland har ett annorlunda utgångsläge än Natomedlemmen Norge. I Finland gör cirka 80 procent av männen och några hundra frivilliga kvinnor per år värnplikten. Det norska spetskunnandet kompenseras i Finland av bredden. Också ekonomiskt står de bägge länderna på olika startsträck.
Men olikheterna till trots är de grundläggande frågeställningarna desamma. Också Finland behöver se över sina kompetenser i försvaret. Också Finland måste lyfta nivån i jämställdhetsdebatten. Och också Finland borde leva som man lär.
I otaliga internationella festtal lyfts den finländska jämställdheten fram som ett eftersträvansvärt rättesnöre. I vår FN-strategi från i fjol prioriteras särskilt att verkställa säkerhetsrådets resolution om Kvinnor, fred och säkerhet.
"I Finlands arbete för att främja fredsmäkling fästs särskild uppmärksamhet vid kvinnors roll i fredsprocesser", står det i strategin. För att det ska lyckas behövs bland annat fler kvinnor med en militär utbildning.
Försvarets trängda budget gör att det är osannolikt att under de närmaste åren förvänta sig bredare politiska initiativ för att införa obligatorisk värnplikt för kvinnor. Försvarsmakten tar nu steg mot en intensivare informationsverksamhet adresserat till kvinnor. Följande steg bör vara att införa obligatorisk uppbådsplikt.