Finland har ett attitydproblem
Det ekonomiska gapet till Sverige förklaras inte på teknisk nivå. Problemet är mera en brist på hopp, tro och tillit. Men hur korrigerar man en kultur?
Det finns inget så masochistiskt som att jämföra sig med Sverige, och här på östra sidan viken älskar vi som bekant att späka oss själva. Så när kollegan Helsingin Sanomat i tisdags lät oberoende experter svara på frågan varför Sveriges ekonomiska kurvor pekar ostnordost medan Finlands har problem att ens hållas vågräta, var resultatet naturligtvis en tirad av invektiv över allt från finländsk regeringsbas till näringsstruktur och banksektor till samhällsattityder.
Det svenska finansdepartementet publicerade i måndags en prognos att den ekonomiska tillväxten 2014 når 2,1 procent och kommer att öka till 3,0 procent 2015. Finlands motsvarande siffror är 0,0 och 1,2. Där BNP för Sverige visade plus jämfört med fjolåret 2013, sökte sig Finlands kurva fortfarande nedåt. Också sysselsättningsgraden i respektive land tog av åt olika håll under 2012. Sverige mot taket och Finland mot golvet.
I det här bleka ljuset framstår tanken om att kalla in Sveriges ex-finansminister Anders Borg (M) som ekonomisk konsult för den finska regeringen inte alls tokig.
Frågan är om Borgs teser skulle gå att applicera på Finland, eller huruvida vårt näringsliv, politiska konstellation och samhällsklimat är för olikt Sverige. Finländare har redan hunnit varna Borg för risken att brinna ut om han går i clinch med trepartsförhandlingarna.
Experterna som HS citerar nämner flera uppenbara skillnader mellan grannländerna som orsakat dagens situation. Frågan är om något av dem går att rå på, vare sig finsk minister eller svensk konsult.
Samtliga skillnader, utom kanske valutan, bottnar i attitydproblem.
Den svenska näringsstrukturen är bredare, men också avgörande bättre på att sälja sig utomlands. Det hjälper också att Sverige i sig är ett starkt varumärke med positiva politiska associationer – öppenhet, progressivitet och fritt sex.
Medan moderaternas recept för sysselsättningen visserligen liknar de finländska, har Sverige fördel av en mycket större inflyttning av arbetskraft från utlandet, och en bred positiv inställning till den.
Ju större population desto större inhemsk marknad, men en population med internationell bakgrund ger också naturliga kontaktnät, språk- och kulturkunskaper som gagnar exporten, såväl som importen av idéer, nytänkande och i slutändan industriell innovation.
Och på tal om innovation kolliderade på tisdag morgon två nyhetsnotiser som dråpligt beskriver något av det finländska attitydproblemet vad gäller nya idéer. I den ena notisen berättades om franska banken Groupe BPCE som samarbetat med sociala mediet Twitter om en ny lösning för P2P-betalningar.
I notisen mittemot kunde man läsa att finsk polis vill motarbeta grov brottslighet genom att avskaffa sedlar med höga valörer.
Ridå.