Visst finns det jobb för svenskkunniga invandrare!
HBL berättade i går om tre invandrare som mot sin egen uttalade vilja har nekats integrationsutbildning på svenska. En motivering är att det är svårt att få jobb om man som invandrare först lär sig svenska.
Det låter konstigt för det finns en skriande brist på svensk personal inom vården och omsorgen i huvudstadsregionen. Språkkunskaper i både svenska och finska är viktiga, särskilt i vår region, men för att integrationen ska lyckas är ett jobb avgörande. Därför är det klokt för en invandrare att först välja det inhemska språket man har lättast att lära sig, vilket för många kan vara svenska. Kunskaper i det ena nationalspråket är också en förutsättning för medborgarskap.
Lagstiftningen utgår från att svenska och finska är likvärdiga i integrationen av invandrare. Nationalspråksstrategin betonar att möjligheten till integration på svenska aktivt ska erbjudas. Det verkar som om arbets- och näringsbyråerna i huvudstadsregionen inte skulle följa lagens anda.
Det handlar ändå knappast om aktiv ovilja mot svenskan utan snarare om okunskap om till exempel bristen på personal som kan svenska. Det är illa nog. Och byråerna, som är en del av statens förvaltning, fungerar själva bristfälligt på svenska i vår region. Kanske också myndigheterna borde gå på kurs?