Ferguson är USA:s spegel
När myndigheter förverkat sitt förtroende finns två vägar till ordning: ödmjukhet eller våld. En övermilitariserad polis väljer lätt det senare.
Dödsskjutningen av 18-årige Michael Brown i den lilla staden Ferguson, Missouri för snart två veckor sedan, hade inte behövt bli den världsnyhet och samhällsanalytiska fokuspunkt som den utvecklats till. Brown var bara en i raden av svarta män som nyligen mist livet i händerna på vit amerikansk polis.
Den 17 juli ströps Eric Garner, 43, ihjäl på gatan av en polis i Staten Island, New York, för att ha sålt svarta börs-cigaretter på gatan. Den 5 augusti sköts 23-årige John Crawford till döds på ett varuhus i Beavercreek, Ohio, då han fingrade på ett leksaksvapen som legat till salu.
Michael Browns brott var att springa undan när polisen beordrade honom att stanna. Enligt vissa har Brown sig själv att skylla för att inte ha lytt polisen, men efter den makabra fars som poliskåren i Ferguson spelat upp efter skjutningen, är det inte svårt att förstå varför en svart kille som precis snattat en handfull cigarrer från en närliggande deli, hellre tog till flykten än lät sig arresteras.
Det är obehagligt att behöva erkänna, men det är ett faktum att rasistiska fördomar ännu styr amerikaner djupt. Ferguson är inget undantag, tvärtom är staden som en karikatyr av den skeva ras- kontra maktbalansen i USA.
Av Fergusons knappt 22 000 invånare definierar sig nästan 70 procent som afroamerikaner och knappt trettio procent som vita. Av den lokala poliskårens 63 anställda däremot är bara tre svarta, och förtroendet för lagens väktare bland afroamerikaner låg redan före fallet Brown farligt nära fryspunkten.
Trakasserier, godtyckliga arresteringar (93 procent av de arresterade i Ferguson 2013 var svarta) och en illa dold föraktfull attityd gentemot "de jävla djuren", som en polis på band kan höras kalla invånarna, sätter Browns flyktförsök i perspektiv. Att han sköts med hela sex kulor vittnar om stor rädsla och misstro också hos den unge polisen Darren Wilson.
Polisledningens arrogans, tafatta lögner och mörkanden har tillspetsat stämningen ytterligare och fått invånare att kväll efter kväll dra ut på gatan i protester. De har besvarats med stor brutalitet.
Militariseringen av amerikansk polis började under "kriget mot narkotikan" på 1980-talet och har trappats upp betydligt under "kriget mot terrorismen" under 2000-talet. Bilder från Ferguson visar maskerade, soldatliknande poliser i full stridsmundering som riktar automatvapen mot civila och skjuter tårgas inifrån bombsäkra militärfordon.
Överdriften av våldet är absurt, och motverkar naturligtvis alla goda syften.
President Barack Obama nöjde sig med ett beklagande och skickade justitieminister Eric Holden till Ferguson. Symboliken i att själv resa till det lilla samhället där nationens underliggande trauma nu spelas upp, hade varit värdefullt.