Huvudet nedstucket i sanden
Nästa års budget bygger på överoptimistiska antaganden om den finländska exporten. SDP vill in i det sista undvika alla negativa nyheter.
Grunden för nästa års budget är nu lagd. En svettig men nöjd finansminister Antti Rinne (SDP) meddelade i går att statens skuldsättning kommer att vara lägre nästa år och att nya åtgärder sätts in för att öka sysselsättningen.
I budgetförslaget finns bland annat ett tilläggsanslag på 88 miljoner euro för satsningar på nya trafikleder. I kombination med tidigare stimulansbeslut räknar Rinne med tusentals nya jobb. Han antydde också att utredningarna kring hans skötebarn "Remontti Oy" framskrider med positiva förtecken och han hoppas att beslut ska kunna fattas i själva budgetmanglingen i slutet av den här månaden.
Frågan är om hela det här budgetbygget vilar på en tillräckligt stadig grund.
Finansministeriet håller envist fast vid sin prognos från juni och räknar med en tillväxt av bnp på 0,2 procent i Finland i år. Även den gamla tillväxtkalkylen på 1,4 procent för nästa år är intakt. Trots att plussiffrorna är blygsamma måste de betraktas som optimistiska.
Den del av ekvationen som ter sig rent ut sagt överoptimistisk är uppskattningen att exporten ska öka med 4,6 procent nästa år. De nya ekonomiska sanktionerna mot Ryssland i juli och de ryska svaren på sanktionerna är inte beaktade i kalkylerna.
Givetvis är det svårt att i det här skedet uppskatta de exakta konsekvenserna, men redan nu står det klart att slaget mot speciellt östra Finland är hårt.
Tidigare prognoser från Finansministeriet har också visat sig ligga i överkant. Under de tre senaste åren har facit varit cirka 1–2 procent sämre än ministeriets kalkyler. Orsaken till skillnaderna mellan positiv prognos och negativt slutresultatet har handlat om missbedömningar av Finlands exportmöjligheter.
Statsminister Alexander Stubb (Saml) gav i går sitt stöd till Finansministeriets siffror och betonade att höstens budgetmangling främst handlar om att implementera tidigare beslut. Men samtidigt underströk han att vi potentiellt har en "ekonomisk kris 2.0" under uppsegling. Om sanktionerna mot Ryssland blir långvariga kan de på sikt ha en inverkan i miljardklassen på Finland.
Stubb baserar sina farhågor på en uppskattning från Finlands Bank. Om Rysslands ekonomi krymper med tre procent, så kan rekylen mot den finländska ekonomin leda till en nedgång på 0,5 procent.
Antti Rinne beskriver den kommande budgeten som "arbetsfrämjande och lånesänkande". Hans avtryck ska också ses som det första riktiga arbetsprovet som ny partiordförande. Han förnekar att det handlar om en budget med tanke på riksdagsvalet men låter samtidigt förstå att det är endast via konkreta åtgärder som väljarna kan återfå förtroendet för SDP.
Gång på gång betonar han att "den vanliga finländaren" inte ska drabbas på nytt och att det är slut på nedskärningarna. Intrycket blir ändå att han försöker lugna massorna utan att ha tillräckligt med täckning för sina ord.
Att ducka för följderna av de nya ekonomiska sanktionerna mot Ryssland är ett sätt att undvika obehagliga beslut som ytterligare kunde försämra SDP:s ställning. De senaste gallupsiffrorna på 13,8 procent är rena grundstötningen för partiet. För ett parti som ännu för ett decennium sedan hade siffror som var nästan två gånger så stora är resultatet med råge underkänt.
Rinne inleder sin mödosamma höst i en uppförsbacke i klass med Alpe Cermis. Han försöker ena ett splittrat parti som befinner sig i fritt fall. Han måste därför kliva fram och visa handlingskraft inför riksdagsvalet. Rinne driver på en kursändring i regeringsarbetet, men ramarna tillåter inga yviga rörelser.
Samtidigt måste han agera lagspelare och trovärdig statsman, trots att han halkade in i regeringen som den ofrivillige finansministern. Orutinen, eller behovet av att profilera sig själv, märks nu i den kritik som budgetberedningen får.
Bland annat regeringskollegan Carl Haglund (SFP) uppger att det här budgetförslaget mera är Rinnes eget än Finansministeriets och hela regeringens. Bristen på förankring bådar inte gott med tanke på höstens budgetmangling.
Rättelse: I HBL och hbl.fi 7.8 under rubriken "Huvudet nedstucket i sanden" skriver vi att Finansministeriets prognoser har slagit fel med 1-2 procent. Det korrekta är att prognoserna har missat med 1-2 procentenheter.