Bakom gallren döljer sig facit
Individualiseringen, teknologiutvecklingen och globaliseringen är trender som nu syns i brottsstatistiken. Morgondagens brott kan förutses i dag.
Typen av brott som begås är ofta en av de bästa speglarna på ett samhälle. Kriminaliteten söker ständigt nya vägar och fungerar därför som en av de mest känsliga temperaturmätarna för ett land. Därför är de senaste brottssiffrorna högintressant läsning, speciellt när de sätts in i ett lite längre tidsperspektiv.
Trenderna är nämligen tydliga. Enligt Statistikcentralens siffror på brott som har kommit till myndigheternas kännedom har förändringarna varit stora under 2000-talet.
På den positiva sidan finns en nedgång av traditionella brott som mord, dråp, stölder och rån. Speciellt kurvan för antalet rån som kommit till polisens kännedom har dalat märkbart.
Samtidigt som de klassiska egendomsbrotten har minskat har antalet fall av bedrägerier och förskingring skjutit i höjden. På knappt 15 år har antalet kända fall stigit från cirka 15 000 till drygt 26 000.
Den nya ekonomiska brottsligheten är en av megatrenderna som har sina logiska förklaringar i dagens samhällsstruktur. Bakom vågen av bedrägerier ligger en kombination av teknologiutvecklingen och individualiseringen. Handeln över internet, bluffakturor och kreativ förskingring där oftast ensamma utnyttjas har blivit den nya formen av stöld.
När övervakningen av materiella saker har blivit bättre har samtidigt den sociala kontrollen tappat mark. Grannar, släktingar och vänner kommunicerar inte i lika hög utsträckning längre och då skapas en gynnsam jordmån för bedrägerier. Det mänskliga alarmet står på ljudlöst när de nya tjuvarna med ny teknik utnyttjar situationen.
Brottspåföljdsmyndighetens senaste siffror på internerna i våra fängelser är också en konkret trendbarometer. Överlag har antalet fångar minskat sedan 1970-talet när staten började följa en moderatare kriminalpolitik med alternativa strafformer.
Trots att totalantalet har minskat har både antalet och andelen utländska fångar i våra fängelser stigit snabbt. År 2004 var andelen utländska fångar 8 procent, i dag är den uppe i cirka 15 procent. Enligt den senaste officiella statistiken är det framför allt personer från grannländerna Estland, Ryssland och Litauen som sonar straff i Finland.
När man korskör brottsrubriceringen med de utländska fångarna är det lätt att hitta en förklaring på en allmän fenomennivå också för de här siffrorna. Bland de utländska fångarna är olika former av narkotikabrott det överlägset vanligaste. Den internationella och organiserade droghandeln nådde vårt land i början av 2000-talet och facit hittas i våra fängelser i dag.
Det överlag mer jämställda samhället syns däremot inte direkt i siffrorna. Fortfarande är det kriminella männens bransch. Endast 6-8 procent av internerna är kvinnor.
Samtidigt har det skett en kraftig ökning av antalet våldtäkter som kommer till polisens kännedom. Förhoppningsvis kan ökningen åtminstone delvis förklaras med en ökad benägenhet att anmäla en våldtäkt i dag.
Trend- och framtidsforskningen är en resurs som borde utnyttjas maximalt i brottsförebyggande verksamhet. Genom att studera de trender som föds i dag har man bättre verktyg att möta morgondagens brott.