Om styrkorna möter efterfrågan
Finland bör gå i bräschen för att söka svaren på de stora globala ödesfrågorna. De framtida jobben finns inom miljötekniken och bioekonomin.
När man följer linjerna på de diagram som visar landets demografiska utveckling och finländarnas flyttrörelser är det lätt att härleda var de framtida jobben kommer att finnas. Arbetsmarknadsforskaren, professor emeritus Asko Suikkanen vid Lapplands universitet gör den övningen i en intervju för FNB förra veckan.
Suikkanen slår fast att morgondagens jobb finns inom service- och vårdbranschen och därav följer enligt honom att kvinnorna kommer att ha det lättare än männen på den framtida arbetsmarknaden. Han bedömer också att nästan 80 procent av jobben finns innanför triangeln Helsingfors–Åbo–Tammerfors om 10–20 år. En kvinna som vårdar äldre i södra Finland är alltså ett matematiskt svar på frågan hur det typiska jobbet ser ut på 2020-talet.
I kombination med utvecklingen av den offentliga sektorns andel av bnp och de färska siffrorna för arbetslöshetsgraden är det lätt att bli mörkrädd. Arbetslöshetsgraden i juni var 9,2 procent jämfört med 7,8 procent i juni i fjol. Antalet arbetslösa var 258 000, vilket i sin tur är 42 000 fler än året innan.
I jakten på ett ljusare scenario är det bra att börja med president Sauli Niinistös ord. Han sade tidigare i år på ett seminarium om industrins framtid att vi måste vända på den traditionella frågeställningen. I stället för att fråga oss vad som lönar sig att tillverka i Finland, bör vi snarare fråga oss vad den här världen kommer att behöva i framtiden?
Det är lätt att hålla med honom. Men det är först när man matchar den globala efterfrågan med Finlands resurser och styrkor som man får en tillräckligt stadig grund att bygga vidare på. Naturresurserna och ett högteknologiskt kunnande är våra starkaste kort även i framtiden.
Världen upplever samtidigt en klimatförändring och en befolkningsökning. Tillgången till rent vatten och överlag ett hållbart utnyttjande av naturresurserna är globala frågor som söker akuta svar. Världen kommer att behöva fler lösningar som baserar sig på miljö- och energiteknologi. Det här passar Finland som hand i handske.
Den globala marknaden för miljöteknik, eller cleantech, växer så att det knakar. Den ökar i genomsnitt med 7–8 procent per år, speciellt i de nya ekonomierna med Kina i spetsen.
Den ungefärliga definitionen av miljöteknik är produkter, tjänster och processer som främjar ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och minskar utsläppen i miljön.
I Finland är den årliga omsättningen för miljöteknik cirka 25 miljarder i dag. Den nationella tillväxttakten i branschen har varit cirka 10–15 procent per år men regeringen vill skruva upp takten rejält.
I regeringens färska strategi för miljöteknik är den ambitiösa målsättningen att fördubbla omsättningen fram till 2020. Finland ska kort och gott bli en global stormakt när det gäller grön teknologi.
Man ska uppnå det här bland annat genom att främja investeringar, göra miljötekniken till ett topptema för varumärket Finland och genom att bygga ”skyltfönsteranläggningar” i huvudstadsregionen och sannolikt också i Kina.
Parallellt med miljötekniken rusar även bioekonomin fram. Bioekonomi är en ekonomi som på ett hållbart sätt använder förnybara naturresurser för att producera biobaserade produkter, energi och tjänster. Även här möts den globala efterfrågan av ett finländskt kunnande.
Metsä Groups miljardinvestering på en bioproduktfabrik i Ääne- koski är det tydligaste beviset på framtidstron, men även satsningar av Stora Enso, Neste Oil, UPM och Fortum går i samma riktning. Regeringens hisnande målsättning på det här området är 100 000 nya jobb fram till år 2025.
Om exportutvecklingen för den finländska miljötekniken och bioekonomin framskrider enligt planerna så formas en annan bild av de framtida jobben i Finland. Äldrevårdaren i södra Finland har fått sällskap av den gröna teknologen.
Och det är ju inte enbart i Finland som befolkningen åldras. Världen söker också efter kvalitativa vård- och servicelösningar. Finländskt kunnande borde även här möta den globala efterfrågan.