Löneskillnaderna är i hög grad ett attitydproblem
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män debatteras i HBL (29.6, 9.7). Trots att arbetet för att jämna ut skillnaderna har pågått länge är kvinnans euro statistiskt sett fortfarande 83 cent.
En av de viktigaste orsakerna till skillnaden är att arbetsmarknaden i Finland är segregerad, alltså uppdelad i en kvinnlig och en manlig del. Hur det nu kommer sig så värdesätts de "kvinnliga" yrkena lägre än de "manliga".
Det finns många exempel – en pappersarbetare får bättre betalt än en sjukskötare, busschauffören som kör biblioteksbussen har högre lön än bibliotekarien.
Den kraftiga omvandlig av vår arbetsmarknad som pågår kan i fråga om löneskillnaderna eventuellt få en positiv effekt. Pappersarbetarna hör till de yrkesgrupper som har fått se fabriker och därmed jobb försvinna till andra länder. Nu uppmanar arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) arbetslösa män att tänka om och försöka få jobb i branscher på den "kvinnliga" arbetsmarknaden. Alltså inom vård och omsorg, och servicesektorn. Där finns nämligen efterfrågan på arbetskraft, ja direkt arbetskraftsbrist.
En attitydförändring vore på tiden, både bland enskilda män och i lönesättningen. Det borde vara minst lika värdefullt i lönepengar mätt att sköta människor som att styra maskiner.