Kvaliteten betyder mer än priset
Det största ansvaret i upphandlingen har staten och kommunerna själva med att kräva socialt ansvar och rata företag som använder skatteparadis.
För både de offentliga tjänsterna och privata företagen är den offentliga upphandlingens betydelse enorm. Dess värde i Finland är cirka 30 miljarder euro om året eller kring hälften av den offentliga efterfrågan. EU-länderna använder i genomsnitt 20 procent av sin bnp på offentlig upphandling. Saken handlar om inköp av varor, tjänster eller entreprenader som staten, kommunerna eller andra offentliga enheter företar utanför sin egen organisation.
Offentlig upphandling är en brännbar politisk fråga. Den social- och hälsovård som kommunerna ansvarar för är ett gott exempel. De kan själva producera den eller sköta delar av den genom att köpa tjänster. Det senare kan vara effektivare och smidigare men också leda till ökade kostnader och ojämn kvalitet och tillgång.
De offentliga byggentreprenaderna tävlar alla byggbolag om och det är av största vikt att allt från markplaneringen till konkurrensutsättningen går rättvist till.
Tidigare i år godkände EU nya direktiv för att ge enklare och effektivare offentlig upphandling. Reformen ska öka vikten av miljökriterier och sociala aspekter vid upphandlingen och göra det lättare för små och medelstora företag att delta i anbudsförfarandena. Kvaliteten, inte enbart priset, ska mera än tidigare beaktas vid jämförelsen av anbud.
De nya EU-direktiven ligger till grund för en reform av upphandlingslagen i Finland, som gärna kan ha striktare nationella normer. Fram till den 31 mars hålls en webbenkät på forumet dinasikt.fi öppen för alla som vill ta ställning till hur upphandlingslagen borde förnyas.
Den nya lagen ska träda i kraft 2016. Syftet med den är att stödja sysselsättning, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Lagen fastställer inte direkt vad dessa villkor innebär, men tanken är att staten och kommunerna använder sin möjlighet att göra det. Kontrollen av att hela leverantörskedjan följer arbetslivets regelverk måste bli strängare.
För små och medelstora företag är det ofta en tung process att ge sig in i konkurrensen om offentliga upphandlingar. De görs i så stora helheter att de koncentreras till några större företag. Mindre företags möjligheter att delta i processen främjas genom att spjälka upphandlingarna i mindre bitar.
Upphandlingslagen ska kunna främja både det sociala ansvarstagandet och en öppnare, jämlikare och hårdare konkurrens. Det är inte heller i fortsättningen ett tvång att lägga ut alla upphandlingar på entreprenad men utgångspunkten är att det sker. Det är inte enkelt att avgöra vad som totalekonomiskt sett är det mest fördelaktiga anbudet. I ekonomiskt kärva tider är det bedrägligt lätt att fastna för det billigaste av dem.
Den offentliga upphandlingen påverkar hela näringslivet och borde vara en drivande kraft i en förnyelse av tjänsteproduktionen och tankesättet kring den.