Stabilitet och svåra beslut
Både presidenten och riksdagens talman lyfte fram exemplets makt och rimlighet som dygd vid riksmötets öppning.
När det gäller de tunga beslut som politikerna måste fatta före valet 2015 konstaterade president Sauli Niinistö i sitt tal att alla verkar vara överens om att skuldsättningen måste hejdas. Efter talet tog han ställning till om det är klokt att hålla sig till regeringsprogrammets skrivning om att skuldsättningen ska sluta växa före 2015 då han sa att det alltid tycks finnas goda skäl för att fortsätta ta lån.
Regeringen Katainen har inte haft det lätt hittills men den tyngsta tiden börjar nu. Kombinationen av svåra beslut och annalkande val är inte lätt, även om finländarna brukar ha ett tycke för beslutsfattare som utlovar hårda tider.
Riksdagen och regeringen har alltså en ytterst krävande tid framför sig, ett drygt år som avslutas med riksdagsvalet i april 2015.
President Sauli Niinistö hade samma globala anslag i går som i sitt nyårstal. Han konstaterade att världen inte är färdig och att vi kommer att bevittna fler folkresningar på grund av den enorma ekonomiska ojämlikheten och bristen på demokrati i världen.
Från världen tog sig presidenten till vår egen världsdel Europa som inte heller är färdigbyggt. Han nämnde åtstramningspolitiken i Sydeuropa och konstaterade att ingen permanent kan leva på lån.
Niinistö påminde om att inkomstskillnaderna har ökat också hos oss, även om de minskat under de allra senaste åren, vilket presidenten satte på den ekonomiska nedgångens konto. Det förargade en del vänsterriksdagsledamöter, som gärna hade sett att också regeringens insatser för att minska inkomstskillnaderna skulle ha nämnts, vilket riksdagens talman Eero Heinäluoma (SDP) gjorde i sitt tal.
Å andra sidan påpekade Niinistö att vi ska värna om stabiliteten i samhället, trots att regeringen och riksdagen måste få den offentliga ekonomin i balans. Heinäluoma å sin sida framhöll att de välbärgade kan delta i att minska skuldsättningen via beskattningen.
En fråga som presidenten också tidigare har tagit upp är att ledande personer ska föregå med gott exempel. Den här gången var det förvaltningen som fick sig en känga då Niinistö sa att det finns rum för förbättring på hela skalan; från verksamhetens moral till dess effektivitet.
Sverige fick påfallande mycket plats i presidentens tal. Han konstaterade att Finland och Sverige har gemensamma intressen i säkerhets- och försvarspolitiken och en stor vilja att driva dem tillsammans. Det gäller särskilt det bilaterala försvarssamarbetet men också EU:s och partnerskapet med Nato. Men kanske poängen fanns i förhoppningen om en bra informationsgång mellan Finland och Sverige, det vill säga oron för att Sverige trots allt fattar sina säkerhetspolitiska beslut utan att hålla Finland ajour. Det är svårt att glömma hur Sverige agerade i fråga om sitt EU-medlemskap.