Hur vi blev digiboskap
"Facebook är coolt, det är allt vi vet om det. Det kan bli vad som helst ännu", hette det på Harvards campus bland grundarna av Facebook i februari 2004. Åtminstone om man får tro den semidokumentära dramafilmen The Social Network (2010).
I dag firar de sociala mediernas kung tioårsdag. Den breda medelklassen i Finland steg ombord under genombrottsåret 2010 då nätverket nådde en halv miljard användare och grundaren Mark Zuckerberg utsågs till Time's Person Of The Year. Vem minns längre tiden före Facebook?
Företagets värde uppskattades på dess tioårsdag till 150,92 miljarder dollar (ca 110 mrd euro) och räknar med 1,23 miljarder månatliga användare. Men oron inom firman är större än någonsin.
Efter börslistningen i maj 2012 har Facebook Inc fokuserat mer på kvartalsprofiten än användarvänligheten, och det förr så välfungerande statusflödet är nu temporalt ologiskt och rikt på annonser. För att få sin Facebook att fungera som "förr i världen" måste man numera betala. Irritationen är stor, tillväxten har avmattats särskilt i de yngsta segmenten, men användarbortfallet är ändå försumligt. Än så länge.
I och med att Facebook blivit en del av internets själva infrastruktur, en digital agora, marknadsplats och kommunikationsplattform, har man nått den kritiska brytpunken där det innebär ett mindre besvär för användare att stanna kvar än att lämna tjänsten.
Vi knotar om integritetsbrott, addiktion och digiångest, men liksom nötkreatur som inte flyr från ladugårdens värme även om porten står öppen, stannar vi kvar och låter oss mjölkas.
Vid fyllda tio år är Facebook inte längre coolt, det har bara blivit nödvändigt – och bekvämt.