Ledarkrönika: Skilsmässobarn och julen
Julen har en särskild betydelse för barn vars föräldrar är skilda. Ofta turas man om så att barnen firar varannan jul med mamma och varannan med pappa. Så gjorde jag som barn. Jag kommer inte riktigt ihåg hur länge det höll på men jag tror att turandet höll i sig till nästan vuxen ålder.
Jag bodde med min mamma och hennes snabbt växande nya familj, men firade en månad hos pappa varje sommar, varannan jul och särskilt som mindre också annan tid. När jag blev äldre kunde jag relativt fritt röra mig mellan mina föräldrar, men mitt hem var alltid hos min mamma.
Det här är den modellen som våra myndigheter fortfarande tycks rekommendera. Att barnen bor med den ena föräldern och tillbringar mer eller mindre tid hos den andra. Det vanliga är väl vartannat veckoslut, kanske en kväll i veckan och så varannan jul och en del av sommaren. Det kan fungera bra men det kan också i praktiken leda till att skilsmässobarnen – vilket förfärligt ord förresten – nästan förlorar sin andra förälder. Särskilt för små barn är det vardagen som gäller. Den förälder, ofta pappan, som inte bor stadigvarande med barnet, ska vara mycket aktiv och tillåtas vara aktiv för att faktiskt kunna vara en del av barnens vardag.
Det blir vanligare hos oss att barnen bor vecka–vecka med sina föräldrar. Det har förstås också sina negativa sidor i form av saker som ska flyttas och ofta ändå finns på fel plats, av att bryta upp och ändra rutiner ofta. Men det ger en vardaglig kontakt och ett liv med båda föräldrarna.
Det finns ingen statistik i Finland över hur vanligt det är att barnen bor turvis hos båda föräldrarna. Och det finns många juridiska hinder på vägen – som att man kan vara skriven på bara ett ställe.
Kruxet men samtidigt fördelen med ett turvisboende är att det förutsätter att de personer som har skilt sig kan lägga sina egna känslor och bitterheter åt sidan och komma överens om det praktiska. De ska också helst bo nära varandra så att dagis- och skolvägar är överkomliga och kamratkretsen inte behöver bytas ut hela tiden. En annan lösning som utgår helt från barnen är att barnen bor kvar och föräldrarna turvis bor med dem. Det går åtminstone så länge det inte finns nya partner med i bilden.
Det finns ingen modell som passar alla barn och alla familjer. Därför är det viktigt att både lagstiftningen och myndigheterna inte hindrar utan möjliggör olika arrangemang.
Men fortfarande finns det bara en julafton, som är svår att dela på.