Integritet och satellit krockar
Målsättningarna med den nya bilbeskattningen är lovvärda, men finländarnas misstro mot övervakning sätter käppar i hjulet för reformen.
Frågan om att ersätta den nuvarande bilbeskattningen med en modell som baserar sig på användandet av bilen är både mångfacetterad och emotionell. Den är mångfacetterad för att den innehåller komplicerade juridiska, regionalpolitiska, tekniska och fiskala element. Den är emotionell för att den bygger på en satellitövervakning som står i bjärt kontrast till finländarnas syn på bilen som en privat angelägenhet.
Den arbetsgrupp, som under Jorma Ollilas ledning har jobbat med frågan, överlämnade i går sin slutrapport till trafikminister Merja Kyllönen. I rapporten föreslår gruppen att beskattningen av köpandet och ägandet av en bil ersätts med en kilometeravgift som bestäms av var man kör och av bilens utsläpp.
Arbetsgruppen tar inte direkt ställning till kilometeravgiftens storlek, utan erbjuder ett teoretiskt verktyg för trafikpolitisk styrning. Rapporten bygger på grundtanken att beskatta användandet av bilen. Ju mer du kör desto tuffare blir beskattningen. Hur verktyget i praktiken ska användas bollas över till politikerna.
Flera av gruppens målsättningar med reformen är lätta att skriva under. Genom att montera ned beskattningen vid bilinköp kommer sannolikt bilpriserna att sjunka, vilket på sikt leder till en förnyad och miljövänligare bilpark. Genom att beskatta privatbilismen hårdare i tätorter, ges samtidigt morötter att i högre utsträckning åka kollektivt. Genom att använda sändarteknologi i varje finländsk bil öppnas nya möjligheter för industrin att utveckla apparater som i framtiden även kan gå på export.
Trots att rapporten innehåller en lång rad lovvärda målsättningar kvarstår minst lika många frågetecken. Det finns inga garantier för att skapandet och upprätthållandet av det nya övervakningssystemet skulle hålla sig inom de ekonomiska ramar arbetsgruppen målar upp. Risken finns att tilläggsinvesteringar, tekniska problem, juridiska tvister och indrivningen av kilometeravgifterna äter upp en stor del av den fiskala kakan.
De största utmaningarna hänger ihop med integritetsskyddet och finländarnas motvilja att storebror följer med dina rörelser. I den enkät, som Kommunikationsministeriet lät göra tidigare i år, förhöll sig en klar majoritet av finländarna negativt till en övervakning.
Slutrapporten ger inte ett entydigt svar på hur integritetsfrågan kunde lösas. Arbetsgruppen betonar att myndigheterna endast skulle få information om antalet körda kilometrar i de olika beskattningszonerna, medan känsliga uppgifter om hur och när man använder bilen skulle förbli i privatpersonens ägo.
För att sälja in reformen till finländarna krävs dock konkreta bevis på hur övervakningen skulle ske. Först efter att den tilliten finns är det realistiskt att förvänta sig ett politiskt beslut.