Sexköpsförbud är ett viktigt steg
Alla är överens om att den nuvarande sexköpslagstiftningen inte fungerar. Lagen måste skärpas också med tanke på människohandeln.
I lördags (9.11) berättade Hbl tjeckiska Alinas historia och hur det kom sig att hon hamnade i Finland och sålde sex på hotell Grand Marina i Helsingfors i en veckas tid för ett år sedan, i november 2012.
Alinas berättelse, som efter hotellveckan fortsatte i tingsrätten i Helsingfors, illustrerar hur dåligt vår nuvarande lagstiftning om sexköp fungerar och hur svårt myndigheterna tycks ha att känna igen människohandel. Sedan 2006 är sexköp förbjudna enbart om den prostituerade är utsatt för koppleri eller människohandel.
Alinas historia, som Hbl:s Marianne Lydén har skrivit utifrån rättegångsprotokollen, är också ett exempel på hur kvinnor som blir prostituerade ofta bär på en lång historia av traumatiserande erfarenheter och utnyttjande av olika slag. Just de här kvinnorna blir lätt offer för koppleri och människohandel. En annan kategori är väldigt unga flickor i fattiga länder, som luras att lämna sitt hem med falska förespeglingar om ett välbetalt arbete. Gemensamt för dem är en svag socioekonomisk ställning, liten eller ingen utbildning och ofta analfabetism.
Det finns förstås också finländska prostituerade. Även de har ofta en svår bakgrund och missbrukarproblem. Ett relativt nytt fenomen är unga flickor som säljer sex mot alkohol eller kläder. Tyvärr har prostitution oftast förödande konsekvenser för den prostituerade och hennes hälsa.
Det allra mest skrämmande är att en kvinna som säljer sex förutsätts stå ut med våld och förnedrande behandling som annars inte godkänns. Och det är kanske just här kärnan i problematiken ligger. Den här attityden ger inte en prostituerad samma människovärde, integritet och rättigheter som andra människor har. Det är inte acceptabelt i en rättsstat och inte heller förenligt med konventionen om de mänskliga rättigheterna eller vår egen lagstiftning. En misshandel är en misshandel också om offret är prostituerad.
Prostitution och sexköp är ingen okomplicerad problematik och globaliseringen gör den inte mindre komplicerad.
Ändå måste man kunna vänta sig att myndigheter och domare i Finland är så insatta att de kan känna igen tecknen på människohandel. Så är det inte i dag.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) har startat arbetet för att totalförbjuda sexköp. Ingen tror att ett förbud kommer att avskaffa all prostitution, inte heller all människohandel. Men inställningen till prostitution påverkar också förekomsten av människohandel. Ett totalförbud förenklar bevisningen och tolkningarna blir enklare än med den nuvarande lagen. Det är också ett sätt att fästa uppmärksamhet vid den människohandel som sker inför ögonen på oss, men som vi tycks blunda för så länge vi kan.