Motstridigt om svenskan
De som vill se en större förståelse för svenskan i Finland har utifrån Magmas mätning orsak att se över både argumenten och kommunikationen.
En majoritet av finländarna, 63 procent, instämmer helt eller delvis i påståendet att det svenska språket är en väsentlig del av Finland. Men då samma fråga ställdes i en mätning för fem år sedan var andelen 74 procent, för tretton år sedan 70 procent.
Det är Taloustutkimus som på tankesmedjan Magmas uppdrag har ställt frågor om svenskan både i år och 2008. Den första mätningen beställdes av Folktinget 1996.
Attityderna till svenskan verkar överlag ha varit allra positivast 2008. En annan trend är att det som nu ser ut att öka inte är ett hårdnackat motstånd mot det svenska utan osäkerhet. Man vet helt enkelt inte vad man ska tycka.
Den enskilda frågeställning där det skett en förändring är tilltron till den ekonomiska nyttan av svenskan. I år höll 58 procent helt eller delvis med om påståendet att Finland har ekonomisk nytta av tvåspråkigheten. För fem år sedan var andelen tio procentenheter större, alltså 68 procent, och 1996 höll hela 75 procent helt eller delvis med om påståendet. Ändå tycker nästan alla, 90 procent, att det är viktigt att vara en del av Norden och ha en nordisk identitet. Forskaren Åsa Bengtsson, som i går presenterade Magmas resultat, tolkar de här förändringarna så att engelskan har börjat ta över i de nordiska rummen.
Påståendet "Undervisningen i svenska borde också i fortsättningen vara obligatorisk i grundskolan" håller 22 procent helt med, medan 23 procent delvis håller med. Totalt är alltså 45 procent positivt inställda. För fem år sedan var det 50 och för tretton år sedan 52 procent. Det är särskilt i den här frågan som osäkerheten har vuxit, för andelen som delvis eller inte alls håller med om påståendet är ungefär lika stor genom åren.
Det är vanskligt att jämföra olika mätningar sinsemellan, men ändå värt att notera att också finskhetsförbundet regelbundet har mätt opinioner via Taloustutkimus och frågan "Borde undervisningen i svenska vara frivillig för alla finskspråkiga elever?" med svarsalternativen ja, nej, vet ej. En majoritet svarar ja, men intressant nog en allt mindre majoritet. Senast, i januari 2013, svarade 63 procent ja. 2011 var ja-andelen 69 procent och 1997 var den 72 procent.
Skillnaderna mellan Magmas och finskhetsförbundets frågeställningar och svarsalternativ är uppenbara, men det är intressant hur olika trenderna blir beroende på frågeställning.
För dem som stöder det tvåspråkiga Finland betyder resultatet i Magmas mätning att det finns orsak att hitta nya öppningar och arbetsformer. Helsingin Sanomats Päivä på svenska är ett exempel på nytänk, Kulturfondens Ung nu-projekt som stöder samarbete och nya kontakytor mellan språkgrupperna ett annat. Den ökade osäkerheten i attityderna innebär en möjlighet som måste tas tillvara.