Internt nyckelpigerace till EU
Valdeltagandet spelar en avgörande roll för SFP i EU-valet i maj. Ju högre det allmänna valdeltagandet är desto större är utmaningen för SFP.
Trots att SFP har en trogen och aktiv väljarskara – ungefär två tredjedelar av finlandssvenskarna – så ligger aktiviteten också i den här gruppen på en lägre nivå i EU-val än i riksdags- och kommunalval. Partiet räknar med att mellan 30 000 och 35 000 av dem som brukar rösta på SFP stannar hemma under EU-val. Därför vill partiledningen i första hand aktivera den här gruppen i valet till Europaparlamentet i maj. Budskapet är att de "egna" väljarna, om de så vill, räcker till för att trygga SFP:s mandat i Europaparlamentet.
Kanske det är en orsak till att SFP är tidigt ute med sina kandidater och därmed också med sin kampanj. I går nominerades tretton av de totalt tjugo kandidaterna.
Inom SFP resonerar man som så att ju hårdare den interna konkurrensen mellan partiets kandidater är desto intressantare blir valet och desto lättare är det att aktivera de väljare som annars kanske inte är så intresserade. Det är inte helt fel tänkt. För fem år sedan tävlade tre kandidater om tätplatsen. Då bantades visserligen antalet mandat från Finland samtidigt ned från fjorton till tretton. Därför framstod EU-valet 2009 som ännu ett ödesval för SFP och också det påverkade väljarna.
Men också den här gången är utgångspunkterna för ett internt SFP-race goda.
Bland de tretton kandidater som nu har nominerats finns en sittande Europaparlamentariker och hans suppleant, två riksdagsledamöter, en statssekreterare, en förbundsordförande, en före detta riksdagssuppleant och flera aktiva och betrodda nuvarande och före detta kommunalpolitiker – för att nämna en del epitet, som i vissa fall passar in på flera personer.
Ingen av de kandidater som nu nominerats kan utgå från att toppa SFP:s lista och bli invald om partiet får sitt mandat. Det gäller såväl Nils Torvalds, som ärvde Carl Haglunds mandat för ett drygt år sedan, som riksdagsledamöterna Christina Gestrin och Mats Nylund, statssekreterare Marcus Rantala och trean i det förra EU-valet Björn Månsson. Men de har en chans att vinna, liksom också Wivan Nygård-Fagerudd. Det är ännu oklart vem den åländska kandidaten blir men senast gjorde Britt Lundberg ett mycket gott val med en kampanj man minns också på fastlandet.
Det är alltså välbäddat för en intern konkurrens inom SFP. Därutöver kommer det allmänna valdeltagandet att spela en viktig roll. Eftersom SFP:s väljare är aktivare än genomsnittet innebär ett högt valdeltagande en extra utmaning. 2009 röstade 40,3 procent. Den stora frågan nu är om eurokrisen aktiverar väljarna eller om krisen har lett till en ännu större vantro då det gäller påverkningsmöjligheterna. Därtill kommer det faktum att Timo Soini (Sannf) inte ställer upp i valet. För fem år sedan tog han ensam klart över hälften av sitt partis röster. Att valdeltagandet skulle stiga drastiskt verkar inte troligt.