Storebror vill se var du kör

Den nuvarande beskattningen av fordon är förlegad, men för att en kilometerbaserad modell ska få en bred acceptans krävs en tydligare vision.

En majoritet av finländarna anser att en större del av bilbeskattningen borde basera sig på själva användandet av bilen och inte så mycket på köpandet och ägandet som fallet är i dag.
I den medborgarenkät som Kommunikationsministeriet låtit göra tycker 57 procent av finländarna att en avgift per avverkad kilometer är att föredra framom den nuvarande skattemodellen.
Nästan fyra av fem anser att avsaknaden av kollektivtrafik borde sänka kilometeravgiftens storlek och en majoritet av de som besvarade enkäten tycker att avgiften borde vara högre på livligt trafikerade områden.

Enkäten är en del av ett högprioriterat arbete som pågår vid Kommunikationsministeriet. En arbetsgrupp ska under det här året presentera framtidsmodeller för hur trafiken kunde avgiftsbeläggas "både intelligent och rättvist".
Arbetsgruppens ordförande Jorma Ollila har dock föregått slutrapporten genom att flagga för en kilometerbaserad modell, som dels kunde bestå av en grundavgift och dels en andel som varierar beroende på användningen.

Det är lätt att hålla med om att den nuvarande modellen både samhällsekonomiskt och sett ur ett rättviseperspektiv har levt ut sin tid. I takt med att bilparken blir allt miljövänligare tappar staten utsläppsrelaterade intäkter och de nuvarande skattemodellerna tar inte hänsyn till möjligheten att använda allmänna kommunikationsmedel.
Ett annat rättviseproblem med dagens beskattning är att den inte beaktar när man använder sin bil. En bilist i rusningstrafiken förorsakar relativt sett mera skada än en bilist som kör på en tom landsväg.

Men även en kilometerbaserad skattemodell har sina uppenbara brister. De största utmaningarna är förknippade med övervakningen och uppföljningen. I praktiken skulle skattemyndigheterna via en sändare i bilen registrera var, när och hur mycket du kör.
En satellitövervakning blir dels dyr att bygga och dels står den i bjärt kontrast till finländarnas syn på bilen som en privat angelägenhet. I Kommunikationsministeriets enkät är över hälften av de svarande negativt inställda till att staten övervakar deras bilanvändning.
 
Det finns också stora regionala skillnader i inställningen till trängselavgifter. I till exempel pendlingskommunerna i Nyland stöder föga överraskande endast en tredjedel tanken.  
För att den nya beskattningsmodellen, inklusive övervakningen och trängselskatten, ska få en bredare acceptans krävs en klarare vision från ministeriets sida. Intrycket blir nu att det enbart handlar om fiskala åtgärder som inte beaktar alternativa transportmedel.
Budskapet skulle bli lättare att sälja om det ingick som en del i en trafikpolitisk helhetslösning, där en del av de nya skatteintäkterna automatiskt skulle kanaliseras till att förbättra kollektivtrafiken.