Paus men knappast punkt

SFP-ledningens meddelande förra veckan att man inte längre tror på en fusion mellan Arcada och Novia innebär inte att sista ordet är sagt.

Formellt är fusionsförhandlingarna inte slutförda, men den sista luften gick nog ur dem i det här varvet i och med SFP-ledningens besked.
Tidigare hette det att om fusionen mellan Arcada och Novia nu strandar är det möjligt att yrkeshögskolorna ännu får varsin koncession, men tillfälligt. Nu verkar en del hoppas att SFP:s besked och hänvisning till att den nya undervisningsministern Krista Kiuru (SDP) har en annan inställning än den föregående Jukka Gustafsson (SDP) skulle kunna innebära två permanenta koncessioner för de svenska yrkeshögskolorna. Det avgörs i höst när regeringen tar ställning till koncessionsansökningarna.
Men för att citera en person med insikt i både yrkeshögskolereformen och politik – vad är permanent i dagens värld?

Yrkeshögskolereformen genomförs och det innebär att finansieringen och kvalitetskraven stramas åt väsentligt. Den som sitter på pengarna sitter också på makten och det är senast här den politiska dimensionen med regeringen och partierna kommer in i bilden.
Den färska undervisningsministern Krista Kiuru har offentligt kommenterat yrkeshögskolefrågan både sparsamt och diffust. Det är känt att flera tilltänkta yrkeshögskolefusioner har stött på problem. Eftersom karavanen, alltså yrkeshögskolereformen, går vidare är det möjligt att den politiska bedömningen är att fusioner uppstår när skolorna inser att de inte har alternativ.

På svenskt håll är frågan om det ska finnas en enda helsvensk yrkeshögskola i framtiden. I Österbotten har många – efter att "hotet" om en allfinlandssvensk enhet dök upp – talat sig varma för en tvåspråkig lösning. Den kan ha sina fördelar, eftersom flerspråkighet också är ett sätt att förbereda sig för verkligheten i yrkeslivet. Och förvisso är flerspråkighet i den högre utbildningen något helt annat än på den grundläggande nivån. Men det finns också risker med en tvåspråkig lösning i Vasa. Vad händer med svenskan till exempel om det senare finns behov av nya fusioner inom Österbotten?
Det finns också ett beslut av regeringens kulturpolitiska ministerutskott att yrkeshögskolor ska vara enspråkiga. Det nämns även i den nyligen godkända lagen om yrkeshögskolor, men enbart i motiveringarna. Sådana beslut kan givetvis rivas upp om alla är eniga om att det är klokt.

I södra Finland är den språkliga verkligheten och proportionerna mellan språken, språkkunskaperna och -grupperna en annan än i Österbotten. Behovet av svenska enheter är därmed större. Ett alternativ är en svensk yrkeshögskola i södra Finland som består av Arcada i Helsingfors och Novias enheter i Raseborg och Åbo. Det är en bedömningsfråga om det är ett misslyckande för Svenskfinland eller inte.
 

Enspråkighet i lagen

Den nya lagen om yrkeshögskolorna innehåller bestämmelser om att skolorna ska vara enspråkiga också i paragraferna, inte enbart i motiveringarna, vilket det felaktigt står i ledaren. Det innebär att alltså att lagen måste skrivas om för att tvåspråkiga yrkeshögskolor ska kunna få koncession. Vi beklagar den felaktiga uppgiften, som beror på att tolkningarna av lagens innehåll tycks variera.