Från vaggan till graven

Uppgifterna om att 23 kanadensiska kvinnors död i blodpropp kan ha ett samband med att kvinnorna ätit p-piller av märket Yaz och Yasmin har lett till en diskussion om pillrens risker och fördelar också i Finland. Samma p-piller hör till de mest sålda i Finland och nu har det visat sig att fyra dödsfall i Finland kopplas till just de här p-pillren.
Läkare och andra experter är inte förvånade utan påpekar att risken för blodpropp är liten men mycket välkänd och att riskerna med en oönskad graviditet är större och mera mångfasetterade.

Problemet är inte att läkarna skulle ha varit ovetande om riskerna med p-piller. De känner givetvis till att riskerna är större med kombinationspiller, om kvinnan har en ärftlig benägenhet att drabbas av blodpropp, om kvinnan är överviktig och i situationer där man sitter eller ligger stilla länge.
Problemet är hur de kvinnor som äter p-pillren informeras om riskerna – och hur de uppfattar dem. P-piller används ofta av unga kvinnor, som kan ha ganska svårt att inse vad blodpropp och risken för blodpropp innebär. Det är inte heller sagt att man som 20-åring har koll på sjukdomar i familjen. Därmed är ansvaret väldigt stort på den som skriver ut p-pillren. Det är inte alltid en gynekolog utan kan också vara en allmänpraktiserande läkare eller en hälsosyster. Men även om det är en läkare har det visat sig att de relevanta frågorna inte alltid ställs. Ofta förnyas recepten också slentrianmässigt trots att kvinnans situation kan ha förändrats.

P-pillren har haft en revolutionerande betydelse för kvinnors möjlighet att själva besluta om och när de vill ha barn och därmed också på kvinnors möjlighet att leva ut sin sexualitet. Den betydelsen ska inte underskattas. Ändå är det på sin plats att fråga om p-pillren blir en alltför lätt lösning när det gäller att skydda särskilt unga kvinnor från oönskade graviditeter.
P-pillren är bra business, konkurrensen är hård och läkemedelsindustrin duktig på att lobba. Det gäller också de hormonpreparat som många kvinnor använder i övergångsåldern. En kvinna kan faktiskt använda hormoner största delen av sitt liv. Bättre livskvalitet, mindre rädsla och oro är bra, men det är också befogat att fråga i vems och vilkas intresse det myckna intagandet av extra hormoner är.

Det är allt vanligare att kvinnor betraktar hormonella preparat som hälsorisker. Medierna får kritik för osaklig rapportering som leder till att p-pillren läggs på hyllan med oönskade graviditeter som följd. En avhandling vid Östra Finlands universitet i fjol visade att kvinnor med läkare som också diskuterade riskerna var märkbart mindre oroliga. Mångsidig information och en god kontakt med läkaren har alltså avgörande betydelse.