Sväng om kartan i norr

Det finns en risk för att Arktiska rådet, det enda etablerade samarbetsorganet för Arktis, kommer att delas in i fem plus tre. Det finns ett växande intresse hos flera av de fem som räknas till kuststaterna – Norge, Danmark, Ryssland, USA och Kanada – att bilda en egen grupp inom Arktiska rådet.
För de tre övriga medlemmarna, Finland, Sverige och Island är en dylik utveckling allt annat än önskvärd, eftersom det skulle förpassa dem till rådets B-lag.
I själva verket talar flera av de stater som räknar med att få observatörsstatus i vår redan om fem arktiska och tre subarktiska stater. Det är en utveckling som kan stoppas bara om Finland och de två övriga medlemmarna utan vattenområden aktivt arbetar för att deras ställning inte ska försämras. Att bara vara medlem räcker inte långt.
De sex permanenta deltagarna i Arktiska rådet består av grupper som representerar ursprungsbefolkningen i de arktiska områdena. Dit hör också samerna på Nordkalotten. Det kommer an på medlemsstaterna att se till att också de kan göra sin röst hörd.

Det har länge varit klart att Arktiska rådet ökat i betydelse. Ett permanent sekretariat i Tromsø är en signal från Arktiska rådets sida att det vill stärka sin status.
Det är naturligtvis gas- och oljefälten i Arktiska oceanen som har ökat intresset globalt. För flera år sedan stod 60 stater och organisationer i kö för att få permanent observatörsstatus, låt vara att det inte innebär beslutanderätt, utan bara att man får föredragningslistan på förhand.
Ingen blir emellertid förvånad om en del av dessa observatörsaspiranter så småningom kommer att göra allt för att öka sitt inflytande på de beslut som fattas.
Det finns ingen geopolitk utan åtminstone någon form av rivalitet. Arktis var det geografiska område som skiljde de två supermakterna åt under det kalla kriget. I dag är det ett område där flera länder har anspråk på resurserna men där inte alla gränsfrågor är lösta.
Och trots att risken för en större militär konfrontation i Arktis bedöms som liten är området fortfarande militärstrategiskt viktigt.

Forskare som följer med klimatförändringar och deras inverkan på Arktis är inte ense om hur snabbt isen kommer att smälta. Men de mest pessimistiska räknar med att temperaturen i Arktis ökar med 10 grader Celsius. Det är betydligt mer än de officiella siffror som presenterats, men förklaringen de ger är att man ännu inte gärna talar om detta.
Det är inte nog att medlemsländerna i Arktiska rådet iakttar gemensamma regler. Det gäller att få med alla aktörer, nuvarande och potentiella.
Det handlar inte heller enbart om ekonomi och miljö. För ursprungsbefolkningen är det viktigt att de länder där de juridiskt är medborgare inte stiftar lagar som gör ursprungsbefolkningens liv svårare.

Finland borde ha alla möjligheter att ge ett konstruktivt bidrag till Arktiska rådet på flera områden och därmed öka sina påverkningsmöjligheter. Men det kräver att skygglapparna som hindrar siktet mot norr plockas av.
Arktis är en integrerad del av det nordiska samarbetet och ett av de fora där Ryssland och USA sitter med som likvärdiga medlemmar. Det borde öppna möjligheter för ett mer integrerat samarbete i norr.
En ny strategi för Arktis är under arbete. Det är viktigt att den innehåller åtminstone några konkreta förslag till vilka aktioner regeringen förordar. Men för att komma vidare krävs det att Finland vänder på kartan och placerar Arktiska oceanen i centrum, inte i periferin.