Ta vara på intresset för svenskan

I vår enkät (Hbl 28.12) framfördes två påståenden kring tvåspråkiga skolor. Dels mätte vi stödet för att finska och svenska skolor, som båda undervisar på sitt eget språk, finns i samma byggnad. Dels pejlade vi stödet för tvåspråkiga skolor där alla elever får undervisning på både svenska och finska. Det är all anledning att minnas att det inte finns några utarbetade modeller för hur en tvåspråkig skola kunde se ut och vad den pedagogiskt skulle innebära.
Drygt tusen personer svarade på Hbl:s enkät. Av dem har så få svenska som modersmål att svaren därför avspeglar uttryckligen den finskspråkiga befolkningens åsikter.

Enkäten visar alltså ett stort intresse för tvåspråkighet i skolan. 62 procent håller helt eller delvis med om tanken att svenska och finska skolor med var sitt eget undervisningsspråk kan fungera i samma byggnad. 54 procent håller helt eller delvis med om tanken att undervisningen i en tvåspråkig skola borde ske på både svenska och finska för alla elever.
Kvinnor ställer sig mer positivt än män till båda versionerna av tvåspråkiga skolor och ju äldre de svarande är desto positivare är de.
De som röstade på Samlingspartiet i höstens kommunalval är de allra ivrigaste anhängarna av tvåspråkiga skolor, men skillnaderna är små till övriga partier, inklusive Sannfinländarna.

Debatten om tvåspråkiga skolor startade efter en intervju med Maria Wetterstrand i Hbl hösten 2011. Wetterstrand var besviken på att hennes tvåspråkiga barn inte kunde gå i en tvåspråkig skola i Finland. Helsingin Sanomat gjorde senare samma höst en opinionsmätning bland föräldrar till skolbarn i huvudstadsregionen. 55 procent förhöll sig positivt till en tvåspråkig skola med undervisning på båda språken.
Reaktionerna på debatten om tvåspråkiga skolor har på finlandssvenskt håll varit förvirrade och blandade. En del tolkar intresset för tvåspråkiga skolor som ett slugt angrepp på det svenska, som ett försök att ta den svenska skolan från oss. Andra är måna om att ta tillvara det intresse för svenskan som debatten om tvåspråkiga skolor innebär.

Med tanke på Finlands framtid som en tvåspråkig nation är det oerhört viktigt att intresset för tvåspråkighet tas på allvar. De finskspråkiga som är intresserade av att i ett tidigt skede ge barnen kunskaper i svenska ska ha en faktisk möjlighet att göra det. Men det rätta svaret på intresset för tvåspråkighet är inte tvåspråkiga skolor med undervisning på båda språken för alla elever. Ett gemensamt skolhus garanterar inte heller språkinlärningen.
Språkforskare, bland annat professor Marketta Sundman vid Åbo universitet, slår fast att barn med svenska som modersmål, och också tvåspråkiga barn, behöver en enspråkigt svensk skola. Det här gäller särskilt i miljöer där finskan dominerar. Annars bevaras inte det svenska, som är en förutsättning för tvåspråkigheten.

Det bästa sättet för finskspråkiga barn att lära sig svenska är språkbadsskolor. Resultaten är mycket goda både för svenskan, andra språk och också för all annan inlärning. För enspråkigt svenska barn på svenska orter är språkbad i finska en möjlighet, som fördomsfritt bör användas. Problemet är att det finns för få språkbadsskolor. Antalet ligger på samma nivå som för tjugo år sedan. Språkbadet pågår inte heller hela skoltiden.
Minst lika viktigt är att förbättra undervisningen i det andra inhemska språket i den vanliga skolan.
Regeringens nationalspråksstrategi ger språkbadsskolorna ett starkt stöd. Men det räcker inte. Kommunerna spelar en nyckelroll och måste få en beslutsam knuff i rätt riktning.