Provokation ett billigt trick

Israel och Iran har en plats i det nya Mellanöstern. Och därmed också ett ansvar för att bidra till att öka stabiliteten i området.

Irans president Mahmud Ahmadinejad är känd för sina tillspetsade och osympatiska formuleringar. I fredags sade han att det inte finns någon plats för Israel i det nya Mellanöstern. Ahmadinejad har fel. Om han har en gnutta sunt förnuft så vet han att Israel ingalunda stöds enbart av USA och ”väst”. Arabvärlden som helhet vill inte att Iran får den ledande position i regionen som landet eftersträvar. På det möte där 57 länder i regionen deltog beslöt man utestänga Syrien temporärt trots Irans protester. Kanske hans utspel var ett sätt att ge tillbaka för gammal ost. Eller ett försök att flytta fokus från problemen på hemmafronten – den senaste jordbävningskatastrofen nära Tabriz – till ärkefienderna Israel och USA. Hur som helst är hatpropagandan ansvarslös och farlig.

Israels avgående säkerhetschef, Matan Vilnai, sade förra veckan att Israel klarar ett krig mot Iran i 30 dagar. Det betyder att det finns en konkret beredskapsplan. Kort efter att han hade uttalat sig meddelade Israel att ett varningssystem per sms kommer att kunna användas från september. Det går ut på att varje israel som har en mobiltelefon får ett varningsmeddelande vid en eventuell raketattack. Israel är långt ifrån det enda landet i regionen som inte har bara en plan A utan också en plan B och C för alla eventualiteters skull.

Enligt säkerhetschefen skulle Israel ändå inte attackera Iran utan USA:s vetskap. Om Barack Obama blir omvald är det ett lugnande besked. Om presidenten från början av nästa år heter Mitt Romney är det värre. Romney har varit på friarstråt till Israel för att bland annat försäkra Israels premiärminister Benjamin Netanyahu om att Israel kan räkna med hans stöd om Israel beslutar anfalla Irans kärnanläggningar.Iran har om och om igen försäkrat att landets kärnprogram är fredligt och handlar om energiförsörjning. Men bristen på öppenhet och de iranska ledarnas sturskhet gör att misstron sitter djupt, inte bara i Israel och USA utan också i EU.

Men också Israel har anledning till självrannsakan. Den process vars yttersta mål är ett självständigt Palestina vid sidan av det självständiga Israel är sedan länge en vingklippt fredsduva.
Det handlar inte enbart om konstellationen Israels regering, palestiniernas moderata falang Fatah på Västbanken och det militanta palestinska Hamas i Gaza. Oroväckande är att civila araber anfalls på öppen gata av judar. Tre palestinier skadades i centrala Jerusalem och sex palestinier från en och samma familj sårades då taxin de färdades i utsattes för ett bombattentat förra veckan.

Enligt israelisk press gav Netanyahu omedelbart order om ett stort pådrag för att gripa gärningsmännen och sände ett meddelande till palestiniernas ledare Mahmud Abbas.
Netanyahus agerande betecknades som ovanligt vilket indikerar att spänningen på Västbanken har ökat. Det vore olyckligt om våldet mot palestinier ledde till ett ökat stöd för Hamas.

När Netanyahu lyckades få med det mer moderata Kadimapartiet i regeringen i maj trodde de flesta att det handlade om att undvika val. Det blev en kortvarig seans. I mitten av juli lämnade Kadima regeringen på grund av meningsskiljaktigheter med resten av regeringen gällande en ny lag om värnplikt för de ultraortodoxa.
Och något nytt initiativ för att söka en lösning för palestinierna har Kadima inte kommit med.

Israelerna har rätt till sitt land. Men det har andra folk i området också. Ett självständigt Palestina är inte palestiniernas påhitt, utan grundar sig på internationella överenskommelser som bör respekteras.
Intresset har av allt att döma ingen hög prioritet på den israeliska regeringens agenda och USA är alltför upptaget med höstens presidentval för att driva saken. Det är olyckligt. Frånvaron av en konstruktiv dialog ökar bitterheten och gagnar bara extrema element. Den bidrar inte till stabiliteten i regionen.

Dödade skulle vara sårade

I ledaren 20.8 står det: "...sex palestinier från en och samma familj dödades...". Det bör stå: "...sex palestinier från en och samma familj sårades...".