Att lyssna lika viktigt som att tala

Det finns många frågetecken kring hurudan Sauli Niinistö kommer att bli som president. Hans försiktighet på presskonferensen i måndags är förståelig. Sitt nya ämbete tillträder han först den 1 mars.

När det gäller ambitionen att försöka utreda hur utslagenhet bland ungdomar kunde minskas har Niinistö varit konkret och konsekvent. Under valdebatterna och på måndagens presskonferens sade han att han än en gång vill utreda hur problemet kunde åtgärdas. Frågan är angelägen, men varken ny eller begränsad till det finländska samhället.

För snart 50 år sedan gav Robert Kennedy ut en bok under titeln To Seek A Newer World.  Den är en samling essäer och tal som den dåvarande senatorn hållit vid olika tillfällen. År 1967 var en brytningstid i USA – och i Europa – då den yngre generationen ofta valde att beslutsamt ta avstånd från den väg de äldre valt.

Vi lever i en tid av stor förändring, skriver Kennedy.
Då han överväger hur generationsklyftan kan överbyggas blir viljan att lyssna kärnan i hans resonemang. Möjligheter (till förbättring) måste börja med en dialog. Det gäller mer än det fria ordet. Det handlar också om att lyssna och handla.

Det kan tyckas att det är att måla med alltför svepande penseldrag att ta upp en amerikansk politikers tankar från en svunnen tid. Men jämsides med att få säga vad man vill går förmågan och viljan att lyssna.

Steget därifrån är kort till respekt och tolerans. För 50 år sedan och en god bit framöver gällde devisen "small is beautiful". Det handlade inte enbart om den långsiktiga hjälpen till utvecklingsländer, utan om samhället som helhet på bägge sidor om Atlanten. I en tidsålder då globaliseringen betonar allt större helheter, är det fortfarande skäl att betona betydelsen av små enheter. Människorna ska känna att de hör hemma någonstans och vara villiga att ta ansvar, understryker Kennedy.

Då är han redan inne på utslagna grupper i det amerikanska samhället. Det handlar om hudfärg, etnisk bakgrund och ghettokonceptet.

Med ökad invandring i kombination med politisk populism som bygger på främlingsfientlighet borde man dra nytta av erfarenheterna från andra länder.

Tolerans är ingenting bara ett eller några partier kan kapa. Det finns toleranta röster längs hela partiskalan.

I det tudelade Finland är det viktigt att inte begå samma misstag som man gjorde under vänstervågen på 1970-talet då begreppet fred uppfattades som oförenligt med borgerligt tänkande.

Detsamma gäller fosterländskhet. Väljarna rankade fosterländskheten högt i Hbl:s presidentvalsenkät och placerade de ursprungligen åtta kandidaterna i rangordning.

I själva verket är det svårt att hitta argument som skulle stödja uppfattningen att någon av dem inte skulle ha satt Finlands intressen främst. Nyanserna gällde vilken roll Finland borde ha och gränserna för vårt ansvar i ett bredare perspektiv.

Stora enheter gäller i dagens Finland. Det handlar om skolor, hälsovård och inte minst den kommunreform som offentliggörs i dag, där kommunerna ska bli färre och större. Det ekonomiskt rationella betonas före en kort skolväg, ett sjukhus i samma stad eller en bank på orten.

Argumenten för att så sker är säkert goda. Men den lokala förankringen måste hitta nya former för att invånarna ska uppfatta sig som en del av en gemenskap. Det är viktigt för att varje invånare i Finland ska känna att hon eller han har ett värde som individ och inte enbart som en siffra i statistiken.

Det är ett mål vars värde består.