Reformen blir en dyr soppa

Social- och hälsovård Regeringen vill visa sin handlingskraft när den i snabb takt vill driva igenom social- och hälsovårdsreformen. Kommer regeringens önsketänkande om billigare och effektivare social- och hälsovård att uppnås genom effektivare vårdkedjor och fritt vårdval?
Har regeringen funderat på vilka kostnader den nya regionala förvaltningen med utökad byråkrati i landskapsmodellen kommer att medföra och de fria vårdvalens inverkan på vårdkvaliteten, samt tillgängligheten av vården?
Varje landskap kommer i praktiken att ha en upphandlingsenhet som konkurrensutsätter vården och bestämmer kostnaden för vårdtjänsterna. Pengarna följer kunden-modellen är en direkt kopia från Sverige som drevs igenom under den borgerliga alliansens tid och som medfört en socioekonomisk segregering i tillgängligheten av social- och hälsovårdstjänsterna. För att få lönsamhet i det nya systemet krävs det stora kundvolymer som fås endast i tätorterna och då behöver man inte vara ekonom för att förstå hur social- och hälsovårdstjänsterna i glesbygden påverkas. Multinationella riskkapitalbolag är inte heller intresserade av den resurskrävande och dyrare vården som till exempel cancer- och multisjukas vård och då blir det den offentliga sektorn som står för den dyrare icke vinstbringande vården. På vilket sätt tror regeringen att de med skatteplanering gjorda vinsterna som går till exempel till Caymanöarna gynnar Finlands ekonomi?
Samlingspartiet och SFP har starkast trummat för pengarna följer kunden-modellen och EK gnuggar sina händer då enorma summor av skattebetalarnas pengar blir tillgängliga för riskkapitalbolagen. Nu kommer en stor del av pengarna som är avsedda för vård av gamla och sjuka pumpas ut åt bolagsägarna som vinstutdelning och kapitalinkomster. Det minsta vi borde kräva nu är att vinsterna skulle återinvesteras i verksamheten som till exempel Folkhälsan gör och då skulle inte skatteplanerande multinationella bolag som till exempel Attendo ha något intresse av att erbjuda sina tjänster.
En effektivering av vårdkedjorna är redan i gång och det har inget att göra med en privatisering av vården eller den nya landskapsmodellen. Effektivare vårdkedjor får man genom ett bättre samarbete mellan primärvården och specialsjukvården, samt genom satsningar på rehabiliteringen. Vi får inte heller glömma trivseln i vårdarbetet, ledningens påverkan och den förebyggande verksamhetens betydelse.
Kyösti Kurvinen
Andra vice ordförande, Finlands svenska socialdemokrater