Framför oss finns gårdagen

Historia Historielärarna Johanna Bonäs (HBL, VN, ÖN 12.1) och Sture Lindholm (Svenska Yles hemsida 12.1) har varit ute i ett angeläget ärende gällande historieundervisningen i gymnasiet och hur den nya läroplanen reducerar antalet kurser i historia. Båda varnar för den historielöshet som enligt dem blir en följd av detta.
Jag håller med lärarna att undervisning i historia har en viktig betydelse i utbildningen och fostran av barn och unga. Men som historieforskare anser jag att historia är också mycket mera än det rent allmänbildande. Historia är en vetenskap som har den samhälleliga och kulturella förändringen som sitt särskilda kunskapsområde. Vi historiker brukar förkovra oss i olika tidsepokers sociala och kulturella kontext, det vill säga tidsliga och rumsliga sammanhang, för att förstå och förklara förändring och kontinuitet.
Historia är viktigt därför att det är nyckeln till att förstå orsakerna och sambanden i stora och små förändringar som äger rum i dagens värld. I bästa fall kan historia, som all vetenskap, tjäna mänskligheten för att uppnå högre mål – i värsta fall kan historia precis som all vetenskap, och vilket också historielärarna varnar oss för, missbrukas för dunkla och farliga syften.
Den brittiska poeten Ted Hughes skrev en gång att ”before us stands yesterday”, fritt översatt ”framför oss finns gårdagen”. Hughes lade orden rätt och inspirerad av honom vill jag som historiker hävda att kunskaper i historia kan hjälpa var och en till att ställa kritiska frågor både till det förflutna och till samtiden, men framför allt att resonera kring den stora frågan – den fråga som också den svenske komikern och tv-programledaren Kristian Luuk ställer till publiken på fredagskvällarna – vart är vi på väg?
Matias Kaihovirta
Filosofie doktor, forskare, Billnäs