Mentorer behövs

Samhälle Sjuttiotalet var oljechockens årtionde med strejker och arbetslöshet. President Urho Kekkonen kallade regeringen till krismöte genast då arbetslösheten steg till några få procent! Under åttiotalet grumlade oljepriset näringslivets kalkyler. Men decenniet förändrades snabbt och blev till det vi kallar det galna årtiondet.
Samlingspartiet kom 1987 med i regeringen efter ökenvandringen sedan 1966. Harri Holkeri blev statsminister. Landet förvandlades snabbt, bort från den ”nordiska välfärdsmodellen” mot girighet och ett tudelat folk.
En ny generation av unga aktiespekulanter med pomada i håret, lyxiga bostäder, vräkiga bilar och stora fritidshus med snabba båtar angav tonen. De flesta kånkandes på en liten svart, tung och dyr väska, innehållande mobiltelefonen. Aktiehandeln blomstrade med brant stigande kurser, bostadsmarknaden exploderade, den ”starka markens politik” drev räntorna i höjden. Allt förväntades växa mot månen och många, speciellt i Helsingfors, hade sin föregående bostad osåld i början av 1990-talet då bubblan sprack.
Lågkonjunkturen avslöjade vaneföreställningen om att vem som helst kunde bli rik genom att enbart byta papper. Arbetet hade satts på undantag. Fritiden blev längre och en stor del av de växande kostnaderna för samhällsbygget lades på företagen genom lag, relaterat till arbetskraften, inte till lönsamheten. Bikostnader, kopplade till lönerna, mångdubblades, vilka i dag närmar sig bruttolönerna.
Finland ligger nu risigt till. Inte har vi heller lärt oss att i samförstånd lösa problem, samhällsfördraget körde ju genast på grund. I värsta fall hotar en generalstrejk. I en globaliserad värld med öppna gränser och konkurrens har vi inte förstått, läs facket, att Finland inte längre är en sluten ekonomi med devalveringar. Att vi inte längre kan fortsätta kräva allt högre löner parade med en av världens längsta fritider och Europas minsta arbetsinsats samt fortsätta finansiera budgetglappen med lån.
Men goda förutsättningar finns. Just nu har vi flera tiotusen väletablerade företag där en pensionering av företagaren är aktuell. Tyvärr saknar tre fjärdedelar av dem någon som vill ta över.  Många av företagarna har egna barn men de har ofta studerat och vant sig med ett helt annat sorts liv.
Jag uppmanar därför nyföretagare att som första åtgärd söka en mentor. En kostnadsfri rådgivare som med tystnadsplikt ger råd för att undvika många blindskär. Överlevnadstiden för nystartade företag är annars kort, förvånansvärt kort. 
Ingen mentor, inga bidrag eller förskottsskatt!
Håkan P-H Rönnqvist
Företagare sedan 40 år, Malax