Återerövra journalistikens roll

Journalistik Utbildningen av journalister vid Svenska social- och kommunalhögskolan har väckt berättigat intresse på denna tidnings sidor (HBL 15.12, 16.12). Högskolan bär huvudansvaret för den svenska journalistutbildningen i Finland, och det är av allmänt intresse hur denna utbildning utvecklas. Debatten har klargjort att Helsingfors universitet och Svenska social- och kommunalhögskolan som del av universitetet inte har för avsikt att reva seglen utan att, tvärtom, stärka utbildningen.

Nyligen publicerades den så kallade Vanjoki-rapporten som analyserar mediesektorns situation i Finland. Rapportens analys av journalistikens roll i samhället är ytlig. Journalistikens grunduppdrag är oupplösligt förenat med de krav ett demokratiskt samhälle ställer på ett informerat medborgarskap. Detta uppdrag får i de andra nordiska länderna erkänsla i form av ett substantiellt presstöd, som hos oss har avskaffats.

Men det är inte bara avsaknaden av en förståelse för journalistikens uppdrag i samhället som bekymrar. Även frånvaron av en analys som beaktar landets tvåspråkighet är uppseendeväckande. De journalistiska medierna och kommunikationsvärlden behöver en utbildning på svenska som kan bidra till att upprätthålla en svensk mediemiljö i Finland – något som är livsviktigt för att svenskan skall leva vidare som ett komplett och samhällsbärande språk.

I dag förändras mediefältet, med konsekvenser för journalistutbildningen som vi här vill beskriva närmare. Den digitala utvecklingen har varit snabb och takten ökar. De sociala medierna har tagit en egen roll. Också journalisternas arbete delas, kommenteras och diskuteras på Facebook, Twitter och bloggar. Samtidigt är det viktigt att se skogen för träden. Journalistiken har klarat sig väl och står stark i den digitala brytningstiden. Över 90 procent av finländarna följer dagligen nyheter minst en gång varje dag genom traditionella nyhetsmedier. Många gör det oftare, och i ökande utsträckning via webben och mobila plattformar. Detta är en internationellt sett hög siffra.

Även undersökningar i Sverige visar att journalistiken är viktig. Myndigheten för samhällsskydd publicerade i början av december detta år en undersökning som visar att journalistiska medier, vid sidan av myndigheter och närstående personer, har stort förtroende också bland de unga medan knappt en av fem svenska 18-åringar litar på information på sociala medier.

Uppfattningen om att journalistiken skulle vara i kris är alltså på många sätt felaktig. En viktig distinktion: det som ibland kallas för journalistikens kris är i grunden medieföretagens kris. Såväl de traditionella tidningshusen som de kommersiella broadcast-medierna utsätts i dag för en stresstest av aldrig tidigare skådat slag. Till denna del kan utvecklingen liknas vid att vandra genom dödsskuggans dal: riskerna att misslyckas är stora, men det finns inget alternativ till att vandra vidare i hopp om att hitta fram. Nuläget är en brytningsperiod, ett slags kaos. I denna process omskapas journalistiken.

Journalistiken har aldrig varit en sluten profession. Yttrandefriheten, som journalister värnar om framför allt annat, förutsätter bred tillgång till offentlighet. I dag öppnas många portar för dem som söker offentlighet, och det är mindre tydligt vem som är journalist och exakt vad beteckningen står för. Samtidigt visar forskningen att det för journalistiken i dag blir allt viktigare att stärka förtroendet genom att tillhandahålla dokumentation, länkar till originalkällor och säkra informationens kvalitet också på webben.

Journalistiken utvecklas också systematiskt, med hjälp av sofistikerade metoder för att analysera användarbeteende. Analyserna visar att berättarglädje, nyfikenhet, passion i kombination med en stark värdegrund – en unik röst – lockar. Om innehållet presenteras i digitala format med multimedia, länkar och slagfärdiga rubriker attraheras användarna ännu mer. Att detta kräver yrkeskunskap och utbildning är självklart.

Samtidigt ökar behovet av kommunikationskunniga inom andra delar av samhället. Svenska och tvåspråkiga experter placerar sig bra på arbetsmarknaden. Journalistik, teknik och affärsmodeller smälter samman på nya sätt. Den affärsmodell som länge har dominerat tidningsvärlden kompletteras. Nya journalistiska företag visar att möjligheterna är många. Utbildningen i journalistik handlar i dag också om ledarskap, visioner och strategier.

Digitaliseringen medför att journalisterna erbjuds nya möjligheter att analysera stora datamassor och beskriva samhället genom dem. En ny kärnkompetens handlar om att kunna hantera data – finna, utvärdera, sortera och analysera – samt att presentera resultaten på ett tilltalande sätt med grafik, listor och kartor som hjälp för användaren. Tillgången till digitala data gör det möjligt att automatisera rutinartade redaktionella processer, populärt kallat robotjournalistik, och låta journalisterna ägna sig åt mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Journalistikens roll ifrågasätts ofta med argumentet att de traditionella medierna har förlorat sin dominerande position. Men bruset förutsätter, tvärtom, en tydligare journalistik, större professionellt yrkeskunnande, starkare förankring i trovärdig omvärldsbeskrivning och analys. Detta kräver djupare insikter och mera, inte mindre utbildning. Journalistikens förankring i samhällskunskap och humaniora accentueras.

Journalistutbildningen förnyas nu i snabb takt. Kraven höjs med målsättningen att journalisterna i framtiden bättre än nu skall kunna bidra till att en informerad allmänhet kan fatta beslut på demokratisk grund. Förståelsen för journalistikens roll är en fråga för hela samhället. Också den sfär inom vilken journalisterna samverkar vidgas. Kunskap och förståelse för journalistik, medier och strategisk kommunikation behövs och används allt mer i företagsvärlden, i organisationer och inom den tredje sektorn.

Utbildningen i journalistik fokuserar i dag på att ge studenterna förmåga att hantera information i alla dess former och förstå olika former av kommunikation. Vårt viktigaste uppdrag är att utbilda journalister och kommunikationsexperter som kan bidra till en levande svensk offentlighet i Finland. Många av våra studenter är flerspråkiga och kan flexibelt röra sig över kulturella och geografiska gränser. Utbildningen fokuserar inte enbart på traditionella medier utan ger studenterna kunskaper som krävs för att arbeta inom den digitala världen. Grunduppdraget är klart, att den journalistiska kompetensen förvaltas väl, såsom förmågan att snabbt finna det väsentliga i ett stort flöde av information och att kritiskt utvärdera sanningshalten. Därför måste också journalistikens värdegrund ytterligare stärkas. Etiken är kärnan i trovärdig och hållbar kommunikation.

Metaforen för morgondagens journalist är inte föreläsaren. Snarare är det initiativtagaren och moderatorn i en mångfacetterad diskussion. Att se och utveckla nya möjligheter på webben, i press, radio och television. Att arbeta inom medieföretag, som egen företagare, eller med kommunikation i företag, myndigheter och organisationer. I Finland eller utomlands. Världen står öppen.

Jaana Hujanen

Professor i journalistik

Tom Moring

Professor i kommunikation, särskilt journalistik

Carl-Gustav Lindén

Universitetslektor och ledare för det redaktionella laboratoriet

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet