Broar till och väg över Haverö förstör känslig skärgårdsmiljö

Skärgård Trafikförbindelsen Pargas–Nagu har debatterats i årtionden. Nu plötsligt har trafikministern påskyndat brobygget med broar till och från Haverö och en helt ny vägförbindelse över Stormälö. Motståndet mot detta projekt är kompakt på såväl Haverö som på Stormälö. Dessutom skulle trafikministern gärna se broarna färdigbyggda om tre år! Vi som skulle beröras av bro och vägbyggena har helt enkelt inte trott att den utopistiska extremt dyra planen verkligen skulle genomföras.

Då miljökonsekvensbedöm-ningen gjordes 2002 hörde man visserligen Haveröborna, men de berörda markerna har faktiskt bytt ägare, en del från staten till en privatperson. De som ser sina marker tvångsinlösta är förståeligt nog emot projektet. Pro Nagus trafikundersökning missade tyvärr många av oss.

Ingenstans i medierna har man påtalat vilka naturvärden som skulle gå förlorade med Haveröbron, både på Haverö men också på Stormälö där bron skulle börja. Inte heller talas det om att vi de facto talar om två broar, och svårbyggda vägavsnitt där emellan. Den fina bilden som publiceras i detta sammanhang visar en hög bro som dyker rakt in i en urskog. Verkligheten är en helt annan.

Bosättningen på Haverö består av tre gårdar med gamla anor – som i dag funnit nya näringar, då jordbruket inte längre är lönsamt. Därtill bebos holmen av över 100 sommargäster och fritidsboende, flera av dem i andra, tredje och fjärde släktled. De flesta av fritidsbostäderna skulle direkt beröras av en eventuell väg över Haverö. Också på Stormälö är förhållandena likartade. Det är svårt att föreställa sig livet under detta bromonster med pyloner högre än domkyrkan i Åbo.

Avkörningsramperna, om man tänkt sig att invånarna också skulle ha någon nytta av vägen, skulle förvandla delar av en känslig skärgårdsmiljö till en trafikplats. En bred väg tvärs över Haverö, som skär holmen praktiskt taget i två delar, med en sträckning genom skogar och över odlad mark, är helt otänkbar. Gör man verkligen sådana ingrepp i naturen i modern tid?

Drar man vägen över Haverö förstörs en idyllisk skärgårdsmiljö. Haverö har en sandväg, 4,5 km, som byggts och underhålls av ett väglag. Till väglaget hör dessutom en färja som fungerar bra. Ifall broprojektet genomförs utgör hela den nuvarande trafikmängden, och den tillväxt som bron medför, en enorm belastning på en holme av Haverös storlek. Dessutom skulle den fasta förbindelsen oundvikligen tillföra oroligheter på Haverö och i Nagu. En färja som hör till skärgårdsmiljön har alltid, låt vara hur litet som helst, ett bevakande öga på vilka bilar och människor som finns ombord.

Nagu behöver en bra förbindelse med Pargas men varför välja det extremt dyra och framför allt det alternativ med de absolut största negativa miljöpåverkningarna? Rävsundsbron med sina 50 år på nacken, mellan Kustölandet och Kirjalaön i Pargas, kräver snart åtgärder. Ett nybygge lär vara under planering och kostnadskalkylen gick på 20-30 miljoner euro 2013. Det är ett projekt som naturligtvis bör prioriteras. Bron är ju inkörsporten till hela skärgården.

Beslutsfattarna och NTM-centralen måste inse att en fast vägförbindelse över Haverö och Stormälö är en naturkatastrof. Att hänvisa till en gammal generalplan och markreserveringarna i den är ett dåligt argument. Det finns miljövänligare och billigare alternativ, färjorna (ny eldriven färja är redan beställd), bro där färjorna nu går och tunnel, av vilka tunneln antagligen är det billigaste alternativet. Koncentrera er på att utveckla de realistiska lösningarna!

Rolf Hasselblatt
Nina Johansson
Tor Johansson
Paul Pettersson

Haverö

Laura Johansson

Stormälö