Det ligger i Finlands intresse att starkt engagera sig för TTIP-avtalet

Den internationella handeln genomgår i dag en av sina största omvandlingar någonsin vilket innebär stora utmaningar för de gamla ekonomierna. Världen rör sig just nu mot växande frihandel i form av avtal både mellan länder och mellan grupper av länder. Det ur Finlands synvinkel viktigaste avtalet är klart det transatlantiska partnerskapet TTIP.
Målet med TTIP är att öka handeln och investeringarna mellan EU och den klart största exportmarknaden USA. För Finlands del är USA den största marknaden utanför EU. TTIP banar även väg för en mer omfattande regulativ samstämmighet och skapandet av globala standarder. Bägge parter eftersträvar att slutföra förhandlingarna före utgången av 2016. Förhandlingsresultatet måste sedan godkännas och ratificeras av både USA:s kongress, EU-parlamentet samt medlemstaternas parlament.

TTIP är dock bara ett avtal av många. I tillägg till TTIP förhandlar EU samtidigt med Japan, Indien och fem Asean-länder. USA har precis slutfört förhandlingarna om ett minst lika ambitiöst projekt omspännande Stilla havets ekonomier (Trans-Pacific Partnership TPP). Ett flertal sydamerikanska länder förhandlar om ett eget frihandelsområde (The Pacific Alliance) och på initiativ av den Afrikanska unionen förhandlas det om ett afrikanskt frihandelsområde (Tripartite Free Trade Area). Stormakten Kina å sin sida jäktar på olika handelsavtal för att kompensera för att landet inte är med i TPP-avtalet och har nyligen slutit frihandelsavtal med bland andra Asean, Sydkorea och Australien samt förhandlar med Japan.
Dessa är tydliga exempel på att länder i Asien öppnar upp sin interna handel för att inte komma efter EU och USA. Inom WTO kan även identifieras strävanden att luckra upp marken för olika tematiska plurilaterala förhandlingar. Den traditionella handelspolitiken återtar med andra ord en alltmer central roll. Vad betyder då TTIP och de andra avtalen för Finland?

En fri handel av varor och tjänster mellan länder skapar större exportmarknader. Utvecklingen mot globala produktionsmodeller skapar möjligheter för speciellt mindre länder att skapa värdekedjor som fungerar smidigt och utan handelshinder. En hög levnadsstandard kan genom frihandel skapas även i mindre länder, varav Finland är ett utmärkt exempel. Här är det viktigt att notera att Finlands export till en betydande del består av varor och tjänster som har komponenter som först har importerats. Den kanske viktigaste drivkraften bakom det höjda finska välståndet kan direkt hänföras till samarbete och frihandel.
Den finska exportindustrin har fortfarande inte återhämtat sig efter den nedgång som följde av finanskrisen 2008–2009. Exporten har tappat position och riskerar nu att missa stora delar av den globala förväntade tillväxten. Investeringarna till Finland har minskat drastiskt. Norden och Europa kommer att fortsatt vara viktiga marknader men flera framför allt medelstora företag behöver nå ut till de växande marknaderna i Asien, Afrika och Syd- och Nordamerika.
En ökad finsk export till de växande ekonomierna är en viktig förutsättning för skapandet av fler arbetstillfällen i Finland. Finländsk export måste helt enkelt växa där världen växer. En aktiv närvaro på den hårt konkurrensutsatta globala marknaden bidrar även till att stärka den finska industrins innovationskraft. På så sätt hänger Finlands ekonomiska politik, tro på frihandel och en stark välfärd ihop. Utan export har vi ingen välfärd.

Samtidigt kan EU visa en förmåga att samla sig när det gäller stora, svåra och långsiktiga beslut. Den grundläggande tanken för TTIP är att avskaffa alla tullar samt att granska de olika regelverken för att minska företagens byråkratiska börda vilket är av synnerlig vikt för speciellt mindre exportföretag. Regelverken har av historiska skäl ofta utformats oberoende av varandra även om kravnivåerna är tekniskt likvärdiga. Genom TTIP-avtalet ändras inte våra respektive system, utan för att handeln skall fungera smidigare accepteras även andra likvärdiga normer. Vad som är viktigt att förstå är att en ökad samordning kring regleringar och standarder inte innebär någon anpassning till lägre standarder, snarare tvärtom.
Storleken har betydelse, särskilt i geopolitiska handelsfrågor. Västvärldens ekonomier utgör en allt mindre andel av världsekonomin och en ny integrerad marknad baserad på en transatlantisk tullfri zon med en hög grad av konvergens mellan regelverken skulle vara en stor attraktion för andra. När de transatlantiska regelverken om till exempel konsumentsäkerhet, miljö, och investeringsskydd etableras som världsstandarder måste även Kina och andra växande ekonomier anpassa sig till dessa för att få tillträde till marknaden.

Strävan är att de normer som nu utarbetas fram inom ramen av TTIP skulle vara riktgivande globalt och då stå som modell för en mängd andra framtida frihandelsavtal. Genom mer enhetliga normer blir det även enklare för företag i utvecklingsländer att exportera till den transatlantiska marknaden. Ett utökat energisamarbete inom ramen för TTIP skulle även minska EU:s beroende av Ryssland.
Ett ekonomiskt utmanat Finland och Europa måste tänka stort och framåt och visa tydligt ledarskap för att vi skall kunna skapa den tillväxt som vi i dag så väl behöver och så att våra företag skall kunna behålla deras plats på den internationella arenan. TTIP utgör en betydande möjlighet att stärka såväl den ekonomiska som den politiska länken mellan EU och USA. TTIP-avtalet skulle skapa ett frihandelsområde med de två största ekonomierna i världen, därtill de samhällen med de starkaste traditionerna och institutionerna när det gäller demokrati, öppenhet och rättsstat. Där är den stora bilden.

Sett ur ett finländskt perspektiv är TTIP helt avgörande om vi i framtiden skall ha något som helst inflytande eller inte. Vi kan ha inflytande genom vårt EU-medlemskap och EU:s inflytande över världsekonomin är starkt beroende av TTIP. Det är i Finlands intresse att engagera sig starkt för TTIP.

Stefan Lindström
är ambassadråd och en av de tjänstemän vid Utrikesministeriet som arbetar med frågor hänförande till TTIP.