Något haltar i vår kultur

Kompetens I insändaren “Rädda utbildningens höga nivå” av anställd vid Åbo Akademi (HBL 12.12) sägs att ”Finlands konkurrenskraft bygger på hög kunskapsnivå” och ”vårt land är ledande inom utbildning och kompetens”. Jag reagerade på termen kompetens.
Vi har formell kompetens och hög kunskapsnivå mätt i antal kandidater, magistrar och doktorer per capita. Formell kompetens innebär inte automatiskt exekutiv kompetens: förmåga att sköta uppgifter, leda och utveckla verksamhet och företag. Formell kompetens är relativt bestående medan ett teknologiskifte eller en betydande miljöförändring kan göra en exekutivt kompetent individ eller grupp inkompetent.
Den offentliga sektorn leds av formellt kompetenta men ofta exekutivt mindre kompetenta och resultatet blir därefter.
Nokias framgång var ett resultat av exekutiv kompetens, teknologiskiftet efter sekelskiftet förvandlade drömteamet till ett inkompetent katastrofteam. Talvivaara hade av exekutiv inkompetent ledning. Rovio, ett resultat av ypperlig exekutiv kompetens, har drabbats av inkompetens.
Matti Alahuhtas period vid Kone är ett skolexempel på exekutiv kompetens. Wärtsiläs dieselmotorer och Mirka förtjänar en eloge. Lyckligtvis har vi många fler, men ändå alltför få. Microsoft har med medelmåttiga produkter utan egna tekniska innovationer ridit som världsmarknadsledare ut stormar i 25 år – otrolig exekutiv kompetens. Ivar Kamprads Ikea har inte skapats med formell utbildning. Även de har överlevt stormar i decennier med äran i behåll.
Goda Pisaresultat och akademiska examen garanterar inte exekutiv kompetens. Vi är uppfinningsrika, vi har näsa för design, vi är flitiga men usla på att göra affärer med våra guldkorn. Vi förmår inte lotsa våra företag över teknologiskarvar eller klara stormar utan skeppsbrott. Något grundläggande haltar i vår kultur.
Arne Nylund
Diplomingenjör, Esbo