Beslut med hink och spade

Social- och hälsoreformen Efter stort rabalder och rena sandlådekivet har regeringen fattat ett beslut – om vad då? 18 förvaltningsområden, varav femton med ansvar för social- och hälsovården, alltifrån omhändertagande av barn till den mest högspecialiserade cancervården.
Oklart är hur finansieringen skall skötas. Extra skatt? Beskattningsrätt för områdena? Och hur blir det med kommunernas beskattningsrätt?
Med brett leende och tindrande ögon förkunnar finansminister Alexander Stubb att det är slutköat för patienterna. Nu skall pengarna följa patienterna och det blir fritt val av vårdgivare. Alla får god vård, fattig lika väl som rik. Ursäkta mig, men jag har varit för länge engagerad i hälsovårdspolitiken för att gå på vilken vals som helst.
Vi står sannolikt inför ett bättre kaos. Eller ett sämre. Det dröjde inte längre än någon timme så var Centerpartiet framme och föste undan Stubbs fria val och sade att det var det då inte alls fråga om.
Så vad är det då fråga om? Vilka pengar är det som skulle följa med patienten och hur beräknas den summan, och av vem. Vi har svidande erfarenheter av FPA:s beräkningar av vad ett besök hos läkare eller laboratorie- och andra undersökningar ”får” kosta. Sverige är inte det enda land som tillåter fritt val för patienterna. Också Holland kör med rätt att gå över landsgränserna, finansieringen med årlig hälsovårdsavgift går jag inte in på här.
Tänker regeringen införa en särskild vårdskatt skulle jag inte lita på att förändringen blir kostnadsneutral för patienterna.
Jag litar över huvud taget inte på det där sandlådegänget i regeringen. De har ingen aning om vad de själva beslutar. Rätt som det är trycker de på ångerknappen igen.
”Det bidde ingenting”, som skräddaren sade i sagan.
Gitta Dahlberg
Helsingfors