Behöriga lärare en rättvisefråga

Lärarutbildning Kansler Ulrika Wolf-Knuts vid Åbo Akademi frågar (HBL 19.10) om behovet av en klasslärarutbildning på svenska i Helsingfors verkligen är så stort som man tror.
Svaret är ja. Baserat på de offentliga uppgifter om lärarsituationen i Finland som tas fram av Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen finns det ett tydligt behov av svenskspråkiga lärare. Uppgifterna visar att svenskspråkiga skolor i genomsnitt har en lägre andel behöriga lärare än finskspråkiga skolor.
Variationen i andelen behöriga lärare är också stor bland de svenskspråkiga skolorna. Skolorna i Nyland är i ett särskilt dåligt läge. För den finlandssvenska minoriteten som helhet och för de barn i de skolor där bristen är som störst är det här ohållbart.
Att etablera en ny klasslärarutbildning är Helsingfors universitets sätt att långsiktigt möta detta behov. Målet var att göra det tillsammans med Åbo Akademi, men tyvärr lyckades vi denna gång inte lösa vissa frågor i tid för att hinna starta tillsammans hösten 2016. Det var trist för bägge parter och därför är vi förvånade att läsa att Wolf-Knuts nu ifrågasätter behovet av en utbildning hennes universitet själv har varit med och planerat.
Helsingfors universitets utbildning startar hösten 2016 med 40 studieplatser. Dess profil bygger på flerspråkighet, mångfald och social rättvisa. Det är frågor som vi anser kommer alla lärare till nytta oavsett region, men särskilt i Nyland som i jämförelse med övriga områden har fler två- och flerspråkiga elever och en högre andel elever med andra språk än svenska och finska i bagaget.
Utbildningen kommer inte att lösa problemet omedelbart, men på sikt bidrar den till att skapa bättre förutsättningar för en likvärdig och rättvis skolgång för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.
Gunilla Holm
Professor

Fritjof Sahlström
Universitetslektor

Patrik Scheinin
Dekanus

Beteendevetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet